Öppna geodata

Skriftlig fråga 2018/19:240 av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

I regeringsförklaringen presenterade statsminister Löfven att ”bostadsbyggandet ska göras snabbare, billigare och mer hållbart”. Tillgången på öppna fastighetsdata och geodata samt digitala samhällsbyggnadsprocesser är viktiga frågor då det gäller att minska kostnader för detaljplaner, bygglov och fastighetsbildning. Öppna data har länge pekats ut som en nyckel för att skapa nya tjänster och nya företag. Trots detta är det Sveriges akilleshäl när det gäller digitalisering, och i mätningen Global Open Data Index hamnade Sverige på plats 21 långt efter Norge, Finland och Danmark. Tillgången på data är bristfällig, enligt en studie som Bisnode gjort med stöd från Vinnova och där tio företag djupintervjuats.

Tidigare har Statskontoret analyserat vilka hinder som finns för att använda data eller vidareutnyttja information som myndigheter har publicerat som öppna data. Resultatet visade bland annat att myndigheter i allmänhet inte publicerar öppna data på ett sätt som gör det lätt för användarna att hitta dem. Statskontorets analys visar även att arbetet med öppna data ofta prioriteras ned till förmån för andra frågor.

Att i första hand prioritera att frigöra mer data från just Lantmäteriet är för att samhällsekonomin i detta bedöms vara god och att efterfrågan från näringslivet och andra myndigheter är stor. Andra länder har även fått positiva effekter av liknande projekt.

Regeringen uttalade i budgetpropositionerna för 2017 och 2018 en avsikt att återkomma senast 2018 när det gäller modeller för långsiktig finansiering av förvaltningsutgifter för annan digital infrastruktur. Jag konstaterar att regeringen aldrig återkom i denna fråga under föregående mandatperiod.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Kommer regeringen med ett besked i vårpropositionen om långfristig finansiering av öppna geodata?