Omvandling av samlade betygsdokument till slutbetyg
Skriftlig fråga 2008/09:809 av Malmström, Louise (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-04-01
- Inlämnad
- 2009-04-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-04-15
- Svar anmält
- 2009-04-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 april
Fråga
2008/09:809 Omvandling av samlade betygsdokument till slutbetyg
av Louise Malmström (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
I förordningstexten angående samlade betygsdokument står det att ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget bara får tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Detta har tidigare inte haft så stor betydelse. Nu kommer dock personer med samlade betygsdokument från gymnasie- och vuxenutbildning från början av 2000-talet som behöver pussla ihop sina samlade betygsdokument med nyinlästa kursbetyg till slutbetyg från kommunal vuxenutbildning för att söka vidare eftersom det inte längre är möjligt att söka till högskolan via 25:4-regeln.
Beroende på hur förordningstexten tolkas av den lokala skolledaren kan det för enskilda individer innebära två till tre års ytterligare studier med större studielån och försenad etablering på arbetsmarknaden som följd. En del skolledare är generösa i tolkningen och utfärdar nya slutbetyg, andra tillåter inte att slutbetyg en dag äldre än åtta år används. För den som ska söka vidare innebär det att bostadsorten avgör om du ges möjlighet att få ett slutbetyg eller inte, vilket naturligtvis upplevs som mycket orättvist.
Det är orimligt att det ska vara så stor skillnad på ett samlat betygsdokument från 2001 och ett slutbetyg från samma år. Kunskaper i ett slutbetyg bör värderas lika högt som kunskaper i ett samlat betygsdokument. Ändrar man formuleringen skulle såväl individ som samhälle tjäna på det. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att en otydlig formulering får sådana konsekvenser. Syftet med förordningstexten kan knappast ha varit det som beskrivs ovan.
Därför vill jag fråga statsrådet om han är medveten om problemet och avser att vidta åtgärder för att rätta till det.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:809 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2008/09:809 Omvandling av samlade betygsdokument till slutbetyg
Utbildningsminister Jan Björklund
Louise Malmström har frågat statsrådet Lars Leijonborg om han är medveten om problemet inom kommunal vuxenutbildning med att ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget bara får tas in i slutbetyget om rektor på grund av särskilda skäl medger detta och om han avser att vidta åtgärder för att rätta till det. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringens ambition är att blivande studenter ska vara bättre rustade för högre studier än vad de är i dag samtidigt som måluppfyllelsen i gymnasieskolan ska bli bättre och därmed gynna den enskilde elevens direktövergång från gymnasieskolan till högre utbildning.
Redan i propositionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107) aviserades att samlat betygsdokument skulle tas bort som behörighetsgrundande dokument. Regeringen fattade sedan beslut om detta den 28 juni 2007, med ikraftträdande den 1 januari 2010. Den som före denna tidpunkt har grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument kommer även fortsättningsvis att ha kvar denna behörighet. Därmed blir de problem som frågeställaren anför av något mindre omfattning. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar höstterminen 2010. Detta innebär en omställningsperiod på tre år. Trots denna långa omställningsperiod är det möjligt att justeringar kommer att behövas och regeringen avser att noga följa effekterna av genomförandet.
Regeringen bedömer även att det kommer att vara nödvändigt med en fortsatt översyn av tillträdesreglerna till högskolan för att öka rättssäkerheten och likvärdigheten. Den nya skollagen kommer till exempel att föranleda en översyn av gällande förordningar, bland annat den om kommunal vuxenutbildning.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
