omvandling av kontorslokaler till bostäder
Skriftlig fråga 2003/04:304 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-20
- Inlämnad
- 2003-11-20
- Besvarad
- 2003-11-25
- Svar anmält
- 2003-11-25
- Besvarad
- 2003-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 november
Fråga 2003/04:304
av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om omvandling av kontorslokaler till bostäderI Sverige ökar bostadsbristen på många platser samtidigt som många kontorslokaler står tomma. Detta eftersom kontorsmarknaden i princip är mättad. Det finns åtskilliga kvadratmeter kontorsyta som skulle kunna omvandlas till bostadsyta. Detta är även ett sätt att lösa den alarmerande bristen på studentbostäder. Alla borde tjäna på detta. Fastighetsägarna får sina lokaler uthyrda och bostadsbristen minskar. För att få fart på denna process så borde initiativ tas för att informera och påverka fastighetsägare med tomma kontorslokaler att omvandla dem till bostäder.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till bostadsministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att inspirera till att tomma kontorslokaler ändras till bostäder?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:304 besvarad av Lars-Erik Lövdén
den 26 november
Svar på fråga 2003/04:304 om omvandling av kontorslokaler till bostäder
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Lars-Ivar Ericsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inspirera till att tomma kontorslokaler ändras till bostäder.
Låt mig först säga att jag är överens med Lars-Ivar Ericsson om att omvandling av kontorsyta till bostadsyta i vissa fall kan vara ett bra sätt att bidra till att lösa bostadsbristen, inte minst för studenter. Under 2002 tillkom 3 900 lägenheter genom ombyggnad av lokaler till bostäder. Det är också därför som man tidigare kunde få investeringsbidrag för omvandling av kommersiella lokaler till studentbostäder. Det är också därför som man i dag kan få den nya investeringsstimulansen om man omvandlar lokaler till bostäder.
I praktiken är detta i mycket en planfråga och därmed en kommunal fråga. Planinstrumenten finns i dag och jag är övertygad om att om en fastighetsägare vill omvandla tomma lokalytor till bostäder så kommer kommunen att noga överväga ett sådant ärende. Även om varje tillskott av bostäder är viktigt där det rådet bostadsbrist ska man komma ihåg att fastighetens belägenhet och omgivning är viktiga när man skapar bostäder. Inte varje byggnad som inrymmer lokaler lämpar sig att utan vidare omvandla till bostäder.
Kommunerna och fastighetsägarna är själva bäst lämpade att avgöra i vilka fall det är lämpligt och ekonomiskt möjligt att omvandla kommersiella lokaler till bostäder. Bara i Stockholm är vakansgraden för kontorslokaler ca 16 %, vilket innebär att minst 1,5 miljoner kvadratmeter står tomma. Av dessa måste enligt Sveriges Byggindustrier mellan 1,0 och 1,2 miljoner kvadratmeter hyras för att man ska uppnå en normal vakansnivå.
Med utgångspunkt i marknadssituationen för lokaler och i de stödsystem som nu finns måste varje fastighetsägare själv bedöma om de lokaler man har ska göras om till bostäder eller ej.
En begränsning i reglerna för den nya investeringsstimulansen gör att stöd endast kan lämnas vid ombyggnad av byggnader som i dag till övervägande del används för andra ändamål än bostäder. Detta gör att vissa projekt förmodligen inte kunnat komma i gång. Regeringen har uppmärksammat frågan och inom Regeringskansliet pågår en analys av om det kan finnas anledning att se över denna begränsning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.