Omsorgsverksamhet på entreprenad
Skriftlig fråga 2008/09:211 av Olofsson, Eva (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-04
- Anmäld
- 2008-11-10
- Besvarad
- 2008-11-12
- Svar anmält
- 2008-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:211 Omsorgsverksamhet på entreprenad
av Eva Olofsson (v)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Den 2 november skriver ordföranden och ombudsmannen för Kommunal i Stockholms län på SvD Brännpunkt om en undersökning av privata företag inom barn- och äldreomsorgen. De menar att intresset för att lägga ut verksamhet på entreprenad ofta är stort, men att intresset är litet för att följa upp hur företagen tar ansvaret och har en välskött verksamhet.
Kommunal har granskat 146 företag som sköter hemtjänst och förskola i Nacka och Täby kommuner. Där fann man bland annat att närmare hälften av företagen inte lämnar årsredovisning till Bolagsverket, vart femte har anmärkningar för obetald skatt, moms eller skulder till stat, kommun eller enskilda, att många företag har anmärkningsvärt höga externa kostnader, att en tredjedel redovisar låga eller inga pensionsinbetalningar för sina anställda och att majoriteten saknar kollektivavtal.
Undersökningen handlar alltså både om barn- och äldreomsorg, men min fråga till statsrådet gäller självklart endast äldreomsorgen eftersom den är hennes ansvar.
Min fråga till statsrådet Maria Larsson är:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att skärpa kommunernas och landstingens ansvar för att kontrollera att företag som bedriver omsorgsverksamhet på entreprenad inte missköts?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:211 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2008/09:211 Omsorgsverksamhet på entreprenad
Statsrådet Maria Larsson
Eva Olofsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att skärpa kommunernas och landstingens ansvar för att kontrollera att företag som bedriver omsorgsverksamhet på entreprenad inte missköts.
Jag vill inleda med att lyfta fram de positiva effekter som en mångfald av utförare kan innebära för vård- och omsorgssektorn – inte minst för personalen. Med en större mångfald av aktörer uppstår inte bara konkurrens om omsorgstagarna, utan även om medarbetarna. Det innebär att arbetsgivarna stimuleras till att erbjuda goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Med flera arbetsgivare att välja på har den anställda större möjligheter att välja bort en arbetsgivare som hon eller han inte trivs med, än i ett system där en enda arbetsgivare har monopol på verksamheten.
Självklart är det oacceptabelt att lagar och regler inte efterlevs. Alla företag måste uppfylla svensk lagstiftning. Vi har särskilda myndigheter som ansvarar för kontroll och tillsyn av att näringsverksamhet bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, till exempel Skatteverket. Att ålägga kommunerna en ingående och fortlöpande kontroll av leverantörernas ekonomiska verksamhet framstår därför som mindre lämpligt. Däremot ska kommunen som uppdragsgivare följa hur den utlagda verksamheten fungerar och också ingripa i misstänkta förhållanden. Kommunen är också huvudman för socialtjänsten och har därmed ett ansvar för att verksamheten uppfyller socialtjänstlagens krav på god kvalitet, oavsett om den drivs i enskild eller kommunal regi.
Kommunallagen (1991:900) reglerar bland annat kommunens skyldighet att se till att nämnden har möjlighet att kontrollera och följa upp verksamhet som man slutit avtal med annan om att utföra. I de kommuner som infört valfrihetssystem har en ökad aktivitet noterats när det gäller uppföljningar, utvärderingar samt utveckling och säkring av kvalitet, vilket kan kräva en viss omfördelning av kommunens resurser.
Utvecklingen med fler utförare av äldreomsorg har pågått ända sedan början av 1990-talet. Den nuvarande regeringen har nu vidtagit aktiva åtgärder för att tydliggöra rättsläget och för att underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten för den enskilde. En ny lag, lag om valfrihetssystem (LOV), föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Alla leverantörer, privata företag såväl som ideella organisationer, som uppfyller de fastställda kraven godkänns, varefter kontrakt kan tecknas. Lagen bygger inte på någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som hon eller han uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten.
Jag kan konstatera att intresset är glädjande stort för regeringens valfrihetsreform. I oktober 2008 hade 60 procent av landets kommuner, det vill säga 177 kommuner, sökt stimulansbidrag för att förbereda införande av valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen. För att de kommuner som inför valfrihetssystem ska få råd och stöd, bland annat i juridiska frågor som kan uppstå vid övergång till ett valfrihetssystem, har regeringen beviljat Sveriges Kommuner och Landsting 5 miljoner kronor. Parallellt med denna valfrihetsreform har regeringen vidtagit flera åtgärder för att säkra, kontrollera och utveckla kvaliteten inom socialtjänsten. Tillsynen av socialtjänst och hälso- och sjukvård reformeras för att den ska bli ett effektivt instrument som ser till att lagar efterlevs och att tillsynen fungerar enhetligt i hela landet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting utveckla ett system för öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom äldreomsorgen. Det pågår även ett arbete för att utveckla öppna jämförelser inom övriga delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
När kommunen upphandlar en tjänst enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller godkänner en leverantör enligt LOV ska kommunen försäkra sig om att leverantören är kvalificerad. I förfrågningsunderlaget ska kommunen uppge krav som leverantören måste uppfylla för att bli godkänd. Kraven kan exempelvis gälla ekonomisk stabilitet; leverantören ska ha en sådan ekonomisk bas att leverantören kan upprätthålla ett långsiktigt åtagande. Det är även rimligt att kommunen reglerar i avtalet i vilka situationer kommunen har rätt att häva avtalet, till exempel vid leverantörens konkurs, näringsförbud eller inställda betalningar.
Jag kommer att noga följa utvecklingen på detta område, men i nuläget har jag inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att skärpa kommunernas och landstingens ansvar för att kontrollera företag på entreprenad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.