Omsorg för äldre på minoritetsspråk

Skriftlig fråga 2009/10:845 av Lundström, Nina (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-05-27
Anmäld
2010-05-28
Besvarad
2010-06-02
Svar anmält
2010-06-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 maj

Fråga

2009/10:845 Omsorg för äldre på minoritetsspråk

av Nina Lundström (fp)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Enligt 2 kap. 3 § i socialtjänstlagen slås fast att kommunerna måste erbjuda äldre möjlighet att flytta och få äldreomsorg i andra kommuner. För äldre har språket särskild betydelse eftersom det är vanligt att den som drabbas av exempelvis demens glömmer bort språk som de lärt sig som vuxna. Därför är det särskilt viktigt att personer som inte talar svenska får möjlighet att flytta till andra kommuner som erbjuder omsorg på minoritetsspråk.

I dag finns det brister i äldres rätt till valfrihet och omsorg efter behov i vissa kommuner. Detta aktualiseras av ett fall i Vaxholm där en 90-årig, blind man nekas att få komma till ett boende där han kan kommunicera och umgås med andra på sitt finska modersmål. Den finskspråkige krigsveteranen har tappat all den svenska han kunnat.

Frågan som infinner sig är hur äldres rättigheter kan förstärkas. Det kan även finnas skäl att utvärdera utbredningen av förvaltningsområdet för finska språket, i enlighet med ratificeringen av konventionen om nationella minoriteter.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Maria Larsson:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att stärka äldres rätt till valfrihet och till omsorg på sitt eget språk?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:845 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 2 juni

Svar på fråga

2009/10:845 Omsorg för äldre på minoritetsspråk

Statsrådet Maria Larsson

Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stärka äldres rätt till valfrihet och omsorg på sitt eget språk.

Att tillförsäkra de äldre ett värdigt liv i äldreomsorgen är och har varit min högsta prioritet under mandatperioden. En rad åtgärder har genomförts och flera är på gång.

Från den första januari 2010 gjordes en förändring i socialtjänstlagen som innebär att kommuner ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden av äldre människor (SOL 5 kap. 6 §.)

I den nya strategin för de nationella minoriteterna, Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158), har regeringen således lyft fram behovet av att kunna få äldreomsorg på nationellt minoritetsspråk.

Den 1 januari 2010 trädde även lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. I 18 § framgår att en kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket.

Kommuner kan också enligt den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ansöka hos regeringen om frivillig anslutning till förvaltningsområde och därmed bli berättigade till extra statsbidrag från staten. Det ger också nya möjligheter för kommunerna att arbeta med dessa frågor.

Sedan 1 januari 2009 är det möjligt för kommuner att använda valfrihetssystem enlig LOV. Ett viktigt syfte med lagen är mångfald bland utförarna. 1 juni presenterade Socialstyrelsen en rapport där det framgår att i kommuner där valfrihetssystem har införts anger varannan att utförare med särskild inriktning är verksamma i kommunen. Vanligast är att utförare profilerar sig genom att erbjuda personal som talar finska eller andra inom- eller utomeuropeiska språk.

Från årsskiftet 2011 införs en bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). I propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen som antogs av Riksdagen för bara några dagar sedan framgår att lagändringen bland annat innebär att socialtjänsten ska visa lyhördhet inför varje persons unika förutsättningar och behov. Till individuellt anpassad omsorg kan höra att bland annat observera olika kulturella och etniska förhållanden vilket till exempel kan innebära att erbjuda omsorg på det språk som den äldre förstår eller är kopplat till den äldre personens identitet.

Det är min övertygelse att dessa och andra av de åtgärder som regeringen nyligen har genomfört väsentligt kommer att stärka de äldres möjligheter att få omsorg som är bättre anpassad efter deras individuella behov, vilket bland annat kan innebära bättre möjligheter att få omsorg på sitt eget språk.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.