Omrättning nationella prov
Skriftlig fråga 2020/21:2823 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-11
- Överlämnad
- 2021-05-12
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-19
- Besvarad
- 2021-05-19
- Sista svarsdatum
- 2021-05-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Nyligen publicerade Skolinspektionen en rapport angående deras omrättning och betygsättning av nationella prov. Myndigheten menar att deras omrättning inte innebär någon typ av facit. Men de kan samtidigt urskilja några mönster såsom: att skillnader i bedömning är vanligast i provdelar med fritextsvar, att det när skillnader i bedömning uppstår oftast skiljer ett betygssteg mellan de olika omrättningarna och att den ursprungliga bedömningen då är mer generös. Totalt sett fann Skolinspektionen att ombedömaren sätter ett annat betyg i 57 procent av fallen. Ur likvärdighetsperspektiv är detta förstås inte rimligt. I synnerhet inte som nationella prov har stor betydelse för betygsättningen, vilket i sin tur kan få stor betydelse för individens fortsatta studier och studieval.
Med hänvisning till detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att bedömning av nationella prov ska bli mer likvärdiga?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2823 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2823 av Betty Malmberg (M)
Omrättning av nationella prov
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bedömning av nationella prov ska bli mer likvärdiga.
Frågan är föranledd av att Statens skolinspektion i april 2021 redovisat resultat av myndighetens ombedömning av elevlösningar av nationella prov som genomfördes vårterminen 2019. Skolinspektionen har sedan 2010 på regeringens uppdrag genomfört och redovisat resultat av ombedömningar av elevlösningar av nationella prov.
Jag är väl medveten om resultatet av Skolinspektionens ombedömningar och tar frågan om likvärdig betygssättning och problem med betygsinflation på stort allvar. Det är av stor vikt att det finns en tillit till betygssystemet bland elever, lärare och föräldrar men även i samhället i stort. Alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet och de betyg som sätts ska på ett rättvisande sätt spegla elevers kunskaper, inte vilken skola eleverna går på. Det är viktiga utgångspunkter för svensk skola. Betygsinflation riskerar att urholka tilliten till skolan och betygssystemet och därför har regeringen tagit ett flertal initiativ för att detta ska motverkas och betygen vara likvärdiga.
Sedan juli 2018 ska elever skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk på dator eller annan digital enhet. Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. Skolinspektionens ombedömning visar på en kraftig ökning av antalet delprov som varit avidentifierade, en åtgärd som generellt medfört färre avvikelser mellan ursprungsbedömningen och ombedömningen.
Regeringen har vidare gett Statens skolverk i uppdrag att genomföra ett stegvist införande av digitaliserade nationella prov och utveckla gemensamma ramverk för de nationella proven. Skolverket ska sträva efter att en så stor andel som möjligt av proven ska automaträttas för att öka objektiviteten i bedömningen. Elevlösningar som inte kan rättas automatiskt bör bedömas externt, det vill säga av någon annan än den undervisande läraren. Detta bidrar till en ökad objektivitet i bedömningen av elevlösningar då det inte är den undervisande läraren som rättar proven. Enligt Skolinspektions omrättning av elevlösningar av nationella prov bidrar extern bedömning, liksom sambedömning där lärare samverkar om att bedöma elevlösningar, till en ökad likvärdighet. I den försöksverksamhet som Skolverket har i uppdrag att genomföra som ett led i digitaliseringen av de nationella proven ingår försök med extern bedömning.
Genom den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har regeringen och samarbetspartierna kommit överens om att nationella prov ska rättas centralt för att stärka likvärdigheten, varför Skolverket getts i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur central rättning av nationella prov kan införas. Uppdraget redovisades i oktober 2020 och förslagen bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Stockholm den 19 maj 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.