Omotiverade prishöjningar och bristande konkurrens
Skriftlig fråga 2024/25:214 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-15
- Överlämnad
- 2024-10-17
- Anmäld
- 2024-10-18
- Svarsdatum
- 2024-10-23
- Besvarad
- 2024-10-23
- Sista svarsdatum
- 2024-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
De senaste årens höga inflation har lett till kraftiga prisökningar på en rad konsumentprodukter, vilket har påverkat vanliga hushålls ekonomi och köpkraft avsevärt. Medan inflationen nu har börjat avta kvarstår en oroande tendens där prisnivåerna på många varor fortfarande ligger på en mycket högre nivå än de gjorde för bara några år sedan. Forskning och rapporter pekar på att en del företag höjer sina priser inte enbart som en följd av kostnadsökningar utan också på grund av vad som kommit att kallas greedflation – ett fenomen där företag höjer sina priser för att andra i samma bransch gör det snarare än för att de har några egna faktiska kostnadsökningar som motiverar prishöjningen.
Denna praxis kan förstärka inflationen i onödan och försvåra för konsumenter att återfå sin köpkraft, även när kostnadstryck från till exempel råvarupriser eller transporter har minskat. Det som är särskilt bekymmersamt är att företag som har ökat sina priser under inflationsperioden nu håller fast vid dessa höga priser trots att det inte längre finns samma ekonomiska tryck som tidigare. Många ekonomer har pekat på att detta bidrar till ett slags stagflation där priserna förblir onödigt höga, och Socialdemokraterna har tidigare lyft frågan om hur företag bör hållas ansvariga när de utnyttjar sin position på marknader med svag konkurrens.
Flera internationella studier och rapporter från exempelvis IMF och andra forskningsinstitut har pekat på att vissa sektorer, särskilt livsmedelsindustrin och byggmaterialsektorn, har varit särskilt utsatta för detta fenomen. Företag har i vissa fall utnyttjat den allmänna inflationen som en ursäkt för att öka sina marginaler, vilket har skapat stora påfrestningar för konsumenterna. Detta leder till att vanliga människor får mindre pengar över varje månad, vilket också påverkar den inhemska konsumtionen och ekonomiska återhämtningen negativt.
Socialdemokraterna har länge framhållit vikten av att motverka spekulativa och överdrivna prishöjningar som kommer till följd av en bristande konkurrens. Om företag medvetet utnyttjar en otillbörlig marknadsposition för att höja priserna undermineras tilliten till marknadens funktion, och en orättvis ekonomisk börda läggs på vanliga människor. Det finns därför ett tydligt behov av att analysera och hantera detta fenomen på ett systematiskt sätt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta, i samverkan med andra relevanta departement, för att analysera och motverka greedflation samt för att säkerställa att företag inte kan utnyttja bristande konkurrens för att höja sina priser?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:214 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:214 Omotiverade prishöjningar och bristande konkurrens
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:214 av Olle Thorell (S)
Omotiverade prishöjningar och bristande konkurrens
Olle Thorell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta, i samverkan med andra relevanta departement, för att analysera och motverka greedflation samt för att säkerställa att företag inte kan utnyttja bristande konkurrens för att höja sina priser.
Regeringen har bekämpat inflationen, men priserna ligger alltjämt kvar på en högre nivå än tidigare. Vi måste få ner priserna för att värna hushållens ekonomi.
Jag delar helt den bild Olle Thorell målar upp när det gäller vikten av att bekämpa inflation och att arbeta aktivt för att motverka att företagen höjer sina priser för att andra i samma bransch gör det snarare än för att de har några egna faktiska kostnadsökningar. Ett viktigt sätt att motverka inflation och trycka tillbaka omotiverade prisökningar är att vidta åtgärder för att förbättra konkurrensen. Ett högt konkurrenstryck är centralt för att hålla tillbaka prisökningarna, säkerställa ökad produktivitet, långsiktigt konkurrenskraftiga företag och rimliga priser för hushållen. Regeringen arbetar aktivt och brett för att vårda och förbättra konkurrensförutsättningarna på marknader.
Regeringen gav 2023 Konkurrensverket i uppdrag att följa marknadsutvecklingen och analysera konkurrensen i drivmedelssektorn. En slutrapportering av uppdraget ska göras till Regeringskansliet senast 2 december 2024. Vi ser fram emot den rapporteringen.
I en ändring av regleringsbrevet 2023 gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att bl.a. analysera hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom dagligvaruhandeln. Parallellt med detta uppdrag gav regeringen även ett liknande uppdrag till Konjunkturinstitutet.
För att öka förutsättningarna för Konkurrensverket att bedriva en effektiv konkurrenstillsyn, särskilt inom branscher där vi ser stora prisökningar, ökade regeringen Konkurrensverkets förvaltningsanslag med 10 miljoner kronor under 2023.
Vidare stärkte regeringen konkurrenstillsynen ytterligare med en permanent satsning på Konkurrensverket med 30 miljoner kronor från och med 2024.
Regeringen har även tillsatt en utredning (dir. 2023:136) för att titta på nya verktyg i konkurrenstillsynen som gör det möjligt att ingripa mot konkurrensproblem som omfattar marknader som helhet och inte bara riktar sig mot förfaranden från enskilda företag. Utredningen ska presentera sitt betänkande senast den 28 februari 2025.
Regeringen arbetar som sagt både aktivt och brett med att främja konkurrensen för att hålla priserna på rimliga nivåer genom uppdrag till berörda myndigheter, genom anslagsförstärkningar och genom översyner av regelverk. Så gör vi det lättare att vara svensk.
Stockholm den 23 oktober 2024
Ebba Busch
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

