Om demokratiska rättigheter, kvinnornas rättigheter och forskningens frihet i Turkiet
Skriftlig fråga 2012/13:256 av Kakabaveh, Amineh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-01-17
- Anmäld
- 2013-01-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2013-02-05
- Svar anmält
- 2013-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 januari
Fråga
2012/13:256 Om demokratiska rättigheter, kvinnornas rättigheter och forskningens frihet i Turkiet
av Amineh Kakabaveh (V)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Under de senaste veckorna har vi fått veta att Turkiet har fler fängslade journalister än stater som Iran och Kina. Yttrandefriheten står inte högt i kurs hos den turkiska regeringen och de turkiska domstolarna. Men det är inte bara journalister som drabbas av de grova inskränkningarna av yttrandefriheten. Även vetenskapliga forskare som levererar för regeringen, myndigheter och reaktionära domstolar obekväma forskningsresultat utsätts för myndigheters och domstolars förföljelser. Ett exempel är forskaren Pinar Selek, som är en framstående forskare när det gäller att kartlägga kvinnornas situation i det turkiska samhället. Hennes forskningsresultat avslöjar hur det patriarkala förtrycket fungerar. Domstolsväsendets förföljelser av henne är i sig en bekräftelse på hur detta förtryck fungerar. Domstolen drar sig i Pinar Seleks fall inte för att frångå landets egna lagar för att driva processen mot henne vidare och försöka få henne fälld. Förföljelserna av journalister, forskare, konstnärer, författare och andra intellektuella har uppenbarligen den turkiska regeringens välsignelse, vilket bland annat kommer fram när landets inrikesminister kallar samhällskritiska röster bland landets intellektuella för ”terrorismens bakgård”. När en regeringsmedlem använder ett ordval som terrorist mot journalister och forskare, då har man kommit långt i sin fientlighet mot konstens och forskningens frihet, demokratin och som i Pinar Seleks fall även kvinnornas rättigheter.
Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:
Vad avser utrikesministern att göra inom EU och för Sveriges del som enskild stat för att stärka yttrandefriheten, forskningens frihet och kvinnornas rättigheter i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:256 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2012/13:256 Om demokratiska rättigheter, kvinnornas rättigheter och forskningens frihet i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka yttrandefrihet, forskningens frihet samt kvinnornas rättigheter i Turkiet.
Jag och andra medlemmar av regeringen tar regelbundet upp situationen vad gäller mänskliga fri- och rättigheter, inklusive yttrandefriheten i Turkiet i den politiska dialogen med turkiska regeringsföreträdare. Vi ser med oro på att tillräckliga framsteg inte gjorts när det gäller fullt uppfyllande av de politiska kriterierna.
Sverige stöder fortsatt bilateralt insatser för att stärka mänskliga rättigheter och kvinnors ställning genom rättsreformer och främjande av lokal demokrati. Detta innebär att vi till exempel stöder yttrandefrihet och kvinnors rättigheter i Turkiet genom vårt förmedlemskapsstöd om ca 87 miljoner kronor per år. Ett konkret exempel är vårt finansiella stöd till organisationen Bianet som driver en av få hemsidor som rapporterar om bland annat yttrandefrihet och minoritetsrättigheter i Turkiet. Ett annat exempel är stödet till organisationen Kamer som arbetar för att förhindra våld mot kvinnor.
Ett långsiktigt arbete genom EU, den bilaterala politiska dialogen, vårt samarbete med olika aktörer i Turkiet och stödet till det civila samhället, ger Sverige möjlighet att verka för stärkandet av de mänskliga fri- och rättigheterna.
Jag anser att Turkiets EU-process har varit och är en stark kraft för positiva förändringar i landet. EU-kommissionens årliga översynsrapport för de mänskliga rättigheterna från oktober 2012 gav riktiga bedömningar som vi ställer oss bakom. De slutsatser för utvidgningsprocessen som sedan antogs vid GAC den 11 december 2012 visade vidare på möjligheten till en öppning av anslutningsförhandlingarna som varit blockerade en längre tid. Denna blockering gäller bland annat de centrala förhandlingskapitlen om rättsväsen och mänskliga rättigheter (kapitel 23) samt frihet, säkerhet och rättvisa (kapitel 24). Regeringen är mån om att Turkiets EU-process framöver genomsyras av tydliga strävanden efter en förbättrad MR-situation.
Den turkiska reformprocessen fortgår, om än i långsammare takt jämfört med tidigare. De steg i rätt riktning som kan följas är: det tredje juridiska reformpaketet som bland annat höjer tröskeln för häktningar, det nya reformpaketet med förslag till förändringar på bland annat rättsområdet som den turkiska regeringen planerar att lägga fram inom de närmaste veckorna och det parlamentariska arbetet med att utarbeta en ny, modern och demokratisk konstitution. Från svensk sida granskar vi fortsatt noggrant reformansträngningarna och utvecklingen i landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

