olycksfallen på Västsvenska vägar ökar

Skriftlig fråga 2001/02:1229 av René, Inger (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-23
Anmäld
2002-05-28
Besvarad
2002-05-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 maj

Fråga 2001/02:1229

av Inger René (m) till näringsminister Björn Rosengren om olycksfallen på västsvenska vägar

Olycksfallen på vägarna har minskat i större delen av Sverige. I Västsverige har däremot olycksfallen ökat dramatiskt. Det är troligt att det till dels beror på hög belastning och låg vägstandard. Försenade vägutbyggnader och dåligt underhåll är ett annat troligt skäl.

För att minska olycksfallen fordras snabba och kraftfulla åtgärder.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att minska trafikolyckorna i Västsverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1229 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 30 maj

Svar på fråga 2001/02:1229 om olycksfallen på västsvenska vägar

Näringsminister Björn Rosengren

Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska trafikolyckorna i Västsverige.

Inom de län som utgör Vägverkets Region Väst (Västra Götalands län, Värmland och Halland) omkom 48 personer under perioden januari@april i år. Medelvärdet för perioden januari@april under de senaste fem åren har varit 35 dödade. Orsakerna till ökningen är komplexa att analysera, men de senaste årens trafikökning, särskilt för den tunga trafiken har säkerligen bidragit till den negativa utvecklingen.

Regeringens arbete med trafiksäkerhet utgår från det handlingsprogram med elva punkter som presenterades 1999. Programmet omfattar bl.a. en satsning på att åtgärda de farligaste vägarna med uppdrag till Vägverket att hitta kostnadseffektiva åtgärder som gör vägarna säkrare. Den viktigaste åtgärden som genomförts är separering av körriktningar genom mitträcke, s.k. mötesfri landsväg. Sammanlagt ca 50 mil mitträcke hade satts upp i hela landet fram till årsskiftet 2001/02. I Vägverkets Region Väst finns ca sex mil väg med mitträcke. Under de närmaste två åren planeras för ca elva mil mötesfri landsväg i regionen.

En annan viktig åtgärd är att göra trafikmiljön i tätorter säkrare. På kort sikt byggs korsningar om, övergångsställen byggs om för att hastigheten ska dämpas, hastighetsgränser sänks etc. På lång sikt klassificeras gatunätet och gatorna byggs om eller anpassas på andra sätt till kraven på säkerhet. Ett viktigt demonstrationsprojekt är På väg till nollvisionen i Trollhättan. På en slinga har kommunala gator och statliga vägar byggts om efter nollvisionens principer. Projektet visar hur en kombination av kostnadseffektiva åtgärder ger stora trafiksäkerhetsvinster.

Tillsammans med polisen arbetar Vägverket med att förbättra regelefterlevnaden i trafiken. Detta kan uppnås främst genom en kombination av övervakning och information. Under 2001 har polisen med stöd av Vägverket bedrivit försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning. Övervakningen sker med hjälp av kameror.

Regeringen har tidigarelagt fysiska trafiksäkerhetsåtgärder för 4 500 miljoner kronor i den nationella väghållningsplanen så att de ska vara genomförda år 2003 i stället för år 2007. Vidare har regeringen beslutat att särskilda trafiksäkerhetsåtgärder ska genomföras på hela det statliga vägnätet intill ett belopp av 400 miljoner kronor per år under perioden 1999@2003.

Regeringen beslutade tidigare i år om planeringsdirektiv till Vägverket, Banverket och länen. Planeringsdirektiven är en följd av riksdagens beslut angående den infrastrukturproposition som regeringen lade förra året. Förslag till långsiktiga planer för transportinfrastrukturen för perioden 2004@2015 ska redovisas till regeringen senast den 4 augusti 2003. Planerna ska innefatta bl.a. investeringar och drift och underhåll av det statliga vägnätet samt inriktning av arbetet inom Vägverkets sektorsansvar, vilket inkluderar trafiksäkerhet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.