Olika vård för män och kvinnor
Skriftlig fråga 2005/06:778 av Andersson, Magdalena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-12
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-26
- Svar anmält
- 2006-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:778 av Magdalena Andersson (m) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Olika vård för män och kvinnor
I Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2005 framgår att det finns en del slående könsskillnader när det gäller användningen av vissa läkemedel. Orsakerna till dessa skillnader är delvis oklara, men generellt är det till männens och de yngres fördel.
Bland hjärtinfarktpatienter får männen oftare än kvinnorna både så kallad ballongsprängning och kärlkransröntgen. När kvinnor får mer vattendrivande medel får männen mer blodfettssänkande medicin, blodförtunnande medel och läkemedel som hämmar hjärtsvikt och högt blodtryck. Männen opereras också allt tidigare för höftledsbesvär medan genomsnittsåldern för kvinnor med samma besvär varit oförändrad i tio år. Detta trots att det inte finns belägg för att män fått skörare skelett än kvinnor under samma tid.
Oförklarliga skillnader i behandlingen av män och kvinnor borde inte förekomma alls. Hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård på lika villkor är näppeligen uppnått.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kvinnor och män ska omfattas av lika god behandling i vården, och lagens krav uppfyllas?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:778 besvarad av Ylva Johansson
Svar på fråga 2005/06:778 om olika vård för män och kvinnor
Statsrådet Ylva Johansson
Magdalena Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kvinnor och män ska tillförsäkras de lagstadgade kraven om en god hälso- och sjukvård på lika villkor.
Målet med hälso- och sjukvården är att alla ska ha tillgång till en god hälso- och sjukvård på lika villkor och efter behov. Det är självfallet helt oacceptabelt om omotiverade könsskillnader skulle finnas i tillgången till vården. Därför måste jämställdhetsperspektivet ges särskild uppmärksamhet på alla beslutsnivåer inom hälso- och sjukvården. För att underlätta detta arbete har regeringen därför vidtagit en rad åtgärder för att förbättra kunskapsbasen kring eventuella könsskillnader.
Som ett led i regeringens uppföljning av Socialstyrelsens rapport Jämställd vård? @ Könsperspektiv på hälso- och sjukvården som presenterades 2004 gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att analysera hur eventuella könsspecifika skillnader bedöms och hanteras vid läkemedelsgodkännanden. Den avrapportering som lämnades i december 2005 visar att kvinnor är väl representerade i kliniska läkemedelsstudier, och att skillnader i läkemedels effekt och biverkningar är mycket ovanliga mellan kvinnor och män. Könsspecifika aspekter värderas alltid inför ett godkännande av nya läkemedel.
Läkemedelsverket kommer som ett resultat av detta uppdrag nu att öka informationsinsatserna gentemot allmänheten för att korrigera de uppgifter som figurerar i massmedierna om att könsrelaterade skillnader finns vid utprovningen av läkemedel. Detta kommer att ske bland annat genom nya texter i Patient-FASS, i Läkemedelsguiden och genom den nätbaserade informationstjänsten Sjukvårdsrådgivningen.se.
Skillnader i användningen av olika läkemedel eller graden av utnyttjande av olika medicinska behandlingar kan skilja sig åt mellan kvinnor och män beroende på naturliga biologiska eller livsstilsrelaterade orsaker. I de fall där sådana orsaker inte kan påvisas kommer jag även fortsatt att följa upp oklarheter kring kvinnors och mäns lika tillgång till hälso- och sjukvård för att öka kunskapen på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.