Olika fågel- och djurpopulationer som bär smitta
Skriftlig fråga 2020/21:1037 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-15
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Svarsdatum
- 2020-12-30
- Besvarad
- 2020-12-30
- Sista svarsdatum
- 2020-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
I samband med covid-19-pandemin har olika smittvägar som orsak diskuterats. Om smittan är luftburen, kontaktsmitta eller droppsmitta är faktorer i smittspridningen. Vidare har smittans uppkomst diskuterats – i en tät djurpopulation eller mellan människor.
I Danmark har man avlivat alla sina minkar på farmer på grund av att de smittats med covid-19. Det har även diskuterats om covid-19 kan smitta eller ha bärare i andra djurarter som till exempel måsar.
Även fåglar har vid tidigare influensor varit smittbärare. Det var kanske extra tydligt vid fågelinfluensan, där just fåglar var bärare av virus.
Alla täta populationer av djur och fåglar kan potentiellt vara smitthärdar för olika virus och bakterier och därmed smittbärare.
När man fridlyser olika fågelarter eller andra djur och de inte har naturliga fiender finns alltid en risk för en alltför tät population och därmed risk för smittspridning mellan djuren.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Avser ministern att ta några initiativ eller vidta åtgärder för att minimera hälsoriskerna med täta djur- och fågelpopulationer och faran att de sprider olika typer av smitta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1037 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:1037 av Lotta Olsson (M)
Olika fågel- och djurpopulationer som bär smitta
Lotta Olsson har frågat miljö- och klimatministern om hon avser ta några initiativ eller vidta åtgärder för att minimera hälsoriskerna med täta djur- och fågelpopulationer och faran att de sprider olika typer av smitta.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sverige har sedan länge arbetat för att förbättra djurs uppfödningsförhållanden och för att stärka djurens hälsa. Detta arbete sker i gott samarbete mellan myndigheter, näring och akademi, vilket möjliggör relevanta djurhälsoinsatser på gårdsnivå. Det kan konstateras att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett gott djurhälsoläge där flertalet, för andra länder vanligt förekommande sjukdomar, är utrotade helt eller omfattas av bekämpningsprogram. Användningen av antibiotika till djur i Sverige har under lång tid legat stabilt lågt, någonting som visar på Sveriges goda djurhälsoläge.
Fridlysning av arter är ett verktyg för att bevara den biologiska mångfalden. Det är viktigt att komma ihåg att förlust av biologisk mångfald är en del i det stora perspektivet som rör One Health. I skenet av den pandemi vi upplever nu är det mycket viktigt att följa och analysera frågan på ett holistiskt sätt och stärka arbetet med biologisk mångfald.
I oktober i år fick Sverige sitt första fall av SARS-CoV-2 hos mink. Smitta hos mink i det här fallet uppkom med stor sannolikhet med anledning av smittspridning från infekterade människor i minkarnas närhet, även om smittspridning via andra vägar har diskuterats. På flera håll i världen har smittspridning till mink noterats, vilket belyser vikten av samspelet mellan människor och djur, vilda som tama.
I händelse av sjukdomsutbrott hos djur har myndigheterna tillgång till ett regelverk för att vidta åtgärder. Detta regelverk, i kombination med frivilliga åtaganden, lägger också grunden för förebyggande sjukdomskontroll. I mars 2016 antogs EU:s djurhälsoförordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa [”djurhälsolag”]) som i stora delar ska börja tillämpas i april 2021. Det pågår nu ett omfattande arbete på såväl EU-nivå som nationellt med kompletteringar och anpassningar till denna lagstiftning, vilken reglerar smittsamma djursjukdomar.
Regeringen följer noggrant situationen avseende smittspridning hos djur, kopplat såväl till pågående pandemi som till andra smittsamma djursjukdomar och är beredd att se över möjligheten till ytterligare verktyg, om myndigheterna bedömer att det finns behov av det.
Stockholm den 30 december 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.