Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökningen av sjukskrivningar bland kvinnor

Skriftlig fråga 2000/01:1081 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-20
Anmäld
2001-04-24
Besvarad
2001-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 april

Fråga 2000/01:1081

 av Carina Adolfsson Elgestam (s) till statsrådet Ingela Thalén om ökningen av sjukskrivningar bland kvinnor

Vi har en oroväckande ökning av sjukskrivningarna. Det är medelålders kvinnor som svarar för den största ökningen. Problem med nacke och rygg är några av orsakerna. Men det som ökar mest är stressjukdomarna och då främst bland kvinnor anställda i kommuner och landsting. Utan kunskaper är det omöjligt att komma till rätta med problemen. Det är därför angeläget att det görs en ordentlig utredning om orsakerna till ökningen av sjukskrivningarna bland kvinnor. Finns problemen på arbetsplatserna? Eller ska orsaken sökas i en kombination mellan arbete och privatliv mot bakgrund av att många kvinnor fortfarande är dubbelarbetande med ansvar också för hemmet? Är ensamstående föräldrar särskilt utsatta? Ska det faktum att medelålders kvinnor nu drabbas ses som beviset för många års försummelser i arbetslivet?

Jag vill fråga statsrådet vad hon tänker göra för att klarlägga orsakerna till det ökande antalet sjukskrivningar bland kvinnor.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1081 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 25 april

Svar på fråga 2000/01:1081 om ökningen av sjukskrivningar bland kvinnor

Statsrådet Ingela Thalén

Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vad jag tänker göra för att klarlägga orsakerna till det ökande antalet sjukskrivningar bland kvinnor.

Regeringen ser mycket allvarligt på att sjukfrånvaron @ allmänt och särskilt för kvinnor @ ökat kraftigt de senaste åren och har därför inlett en omfattande översyn av orsakerna till den ökande ohälsan i arbetslivet. Det överordnade motivet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan och som ett led i arbetet har olika utredningsinsatser genomförts eller påbörjats.

Arbetet har bedrivits parallellt och ett antal förslag har lämnats. Behov finns nu att sammanställa de förslag, faktaunderlag och uppslag som har framkommit på olika håll till en helhet.

Regeringen beslutade därför vid sitt sammanträde den 7 december 2000 att utse en särskild utredare med uppgift att utarbeta en samlad handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92). Den 8 december förordnade jag förre landshövdingen Jan Rydh som särskild utredare (S 2000:7).

Utredaren ska förutsättningslöst se över effektiviteten och träffsäkerheten i sjukförsäkring, rehabilitering, förtidspension och arbetsskadeförsäkring samt i administrationen av dessa system. Utredaren ska också föreslå hur förebyggande åtgärder, försäkringssystem, rehabiliterande insatser m.m. kan bli mer effektiva redskap för att minska sjukfrånvaron i arbetslivet. Arbetet ska bedrivas med hänsyn tagen till både kvinnors och mäns förutsättningar och behov.

Utredaren har rapporterat om handlingsplanens uppläggning och inriktning på åtgärder den 15 februari 2001. Vidare har också inledande förslag till åtgärder på kort sikt lämnats. Förslag till handlingsplan med redovisning av ytterligare åtgärder på kort sikt samt åtgärder på lång sikt ska lämnas senast den 1 juni 2001. Senast den 15 december 2001 ska utredaren redovisa åtgärder på längre sikt.

Utredaren kommer att rapportera till den statsrådsgrupp som har bildats mellan Social-, Närings- och Finansdepartementen. I gruppen ingår statsråden Lars Engqvist, Mona Sahlin, Bosse Ringholm och jag själv. Statsrådsgruppen har vidare fört diskussioner med arbetsmarknadens parter. Parterna har nu bjudits in för att den 31 maj i år fortsätta diskussionerna om den ökande sjukfrånvaron.

Mot bakgrund av att det för närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete som tar upp frågor som till stor del berör arbetslivet i sin helhet anser regeringen att den särskilde utredarens kommande förslag bör avvaktas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.