Ökning av tuberkulos i Sverige
Skriftlig fråga 2015/16:896 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-02
- Överlämnad
- 2016-03-03
- Anmäld
- 2016-03-04
- Svarsdatum
- 2016-03-09
- Sista svarsdatum
- 2016-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Med anledning av den snabba ökningen av tuberkulos (tbc) i Sverige är det av största vikt att rätten till och användningen av hälsokontroller fungerar som det är avsett.
Tuberkulos är en infektionssjukdom. Den påverkar framför allt lungorna men kan påverka alla organ i kroppen. Sjukdomen sprids via luften genom hostningar. Den är en smittsam sjukdom. Tuberkulos behandlas med flera samverkande läkemedel som måste tas noggrant.
Det är centralt i detta sammanhang att förmånen, men också ansvaret, att skyldigheten att erbjuda hälsokontroller fungerar. Det är viktigt för att kunna värna folkhälsan. Därtill att bekämpa smittspridningen av potentiellt farliga sjukdomar. Rätten till och användning av hälsokontroller är reglerad i lagstiftningen. Alla landsting är redan i dag skyldiga att erbjuda alla nyanlända en hälsoundersökning, såvida den inte är uppenbart obehövlig.
Folkhälsomyndigheten visar att ökningen av antalet rapporterade fall av tuberkulos i Sverige fortsätter att öka. Sedan år 2003 har antalet fall av tuberkulos ökat med över 100 procent. I jämförelse med år 2014 ökade antalet fall av tuberkulos med 22 procent under förra året. Ingen ökning kan ses hos barn under 10 år.
Enligt Folkhälsomyndigheten är ökningen helt relaterad till ökad invandring från länder där tuberkulos fortfarande är vanligt. År 2015 ses dock en ökning även bland personer födda i Sverige och som är över 80 år. De bedöms dock alla ha blivit smittade i sin ungdom när sjukdomen var betydligt mer frekvent förekommande.
Det är mycket viktigt att se till att alla nyanlända får information om och genomgår en hälsokontroll så tidigt som möjligt efter ankomsten. Detta fungerar för närvarande inte som det var tänkt att det skulle fungera. Det gäller exempelvis gravida och kroniker som diabetiker.
Vi utgår ifrån att regeringen tar denna fråga på fullaste allvar. Den måste agera skyndsamt så att alla inblandade aktörer gemensamt anstränger sig så att alla nyanlända faktiskt får möjlighet att tidigt efter ankomsten genomgå en hälsokontroll. Det är en viktig del i att värna folkhälsan i Sverige.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag till regeringen och det ansvariga statsrådet Gabriel Wikström ställa följande fråga:
Vilka konkreta nationella åtgärder avser regeringen och ansvarigt statsråd att skyndsamt vidta för att skyldigheten till hälsokontroller ska genomföras för alla nyanlända i syfte att säkra folkhälsan?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:896 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/01682/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:896 av Cecilia Widegren (M) Ökning av tuberkulos i Sverige
Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta nationella åtgärder regeringen och jag avser att skyndsamt vidta för att skyldigheten till hälsokontroller ska genomföras för alla nyanlända i syfte att säkra folkhälsan.
Det är av central betydelse att alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning. Detta är reglerat i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Hälsoundersökningen syftar bl.a. till att tidigt upptäcka akuta sjukdomar så att den enskildes hälsa inte riskeras och att upptäcka behov av smittskyddsåtgärder. Hälsa är en viktig förutsättning för en framgångsrik etablerings- och integrationsprocess. Det är därför viktigt att eventuell hälsoproblematik uppmärksammas i ett tidigt skede genom hälsoundersökningarna.
Som Cecilia Widegren skriver i sin fråga har antalet fall med tuberkulos ökat under de senaste åren. Jag vill dock tydliggöra att de flesta har smittats i andra länder och inget talar för att smittspridningen i Sverige har ökat. Folkhälsomyndigheten följer denna utveckling noga. Kommer en person från ett land där tuberkulos fortfarande är vanligt ingår screening för denna sjukdom i hälsoundersökningen.
En viktig uppgift för regeringen är att underlätta för myndigheter, landsting, vårdgivare och dess medarbetare att hantera situationen, både på kort och på lång sikt. Flera uppdrag har getts till våra myndigheter för att stödja hälso- och sjukvården i deras arbete med att erbjuda vård till de asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har bl.a. fått i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. I uppdraget ingår det att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera hur hälsoundersökningar bör genomföras.
I oktober 2015 beslutade regeringen om att avsätta medel till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för en förstudie som handlar om att möta ohälsan hos nyanlända och asylsökande. Förstudien syftar bl.a. till att samla in kunskap och goda exempel på hur landstingen arbetar med hälsoundersökningar. Arbetet med förstudien ska redovisas senast den 31 mars 2016.
För att underlätta kontakten mellan asylsökanden och hälso- och sjukvården har landstingen efterfrågat tillgång till bl.a. asylsökandes mobilnummer. Den 28 januari 2016 beslutade regeringen om en ändring av förordningen (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera som innebär att Migrationsverket ska lämna uppgifter om hemland, telefonnummer och e-postadress till landstingen. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 mars 2016.
Skatteverket har dessutom fått i uppdrag att i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Statens skolverk utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige erhålla samordningsnummer samt föreslå hur ett sådant förfarande bör utformas.
Utöver dessa uppdrag har regeringen betalat ut knappt 1,5 miljarder kronor som en engångsutbetalning till landstingen för att hantera den rådande flyktingsituationen. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. Detta är utöver regeringens satsningar på hälso- och sjukvården i budgetpropositionen för 2016 som syftar till att stärka området. Det avsätts bland annat en extra miljard i generellt stöd till sektorn 2016.
Stockholm den 9 mars 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

