Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökning av tonårsaborterna

Skriftlig fråga 2002/03:1191 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-06-30
Inlämnad
2003-06-30
Besvarad
2003-07-10
Besvarad
2003-07-14
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 juni

Fråga 2002/03:1191

 av Jörgen Johansson (c) till socialminister Lars Engqvist om ökning av tonårsaborterna

Förra året gjorde 6 503 svenska tonårsflickor abort. Det är en ökning med 12 % det senaste året. Det ska jämföras med en total ökning av antalet aborter med 5 %. I jämförelse med våra nordiska grannar så har vi väsentligt högre siffror.

Utvecklingen är oroande och förvånande då det finns god tillgång till säkra preventivmedel. Upplysningen kring säker sex är dessutom ett framträdande tema i våra skolor och på ungdomsmottagningar. Förmodligen finns orsaken bland annat att söka i en oro kring de risker och biverkningar som finns. Valet blir då att i stället välja bort preventivmedel och därmed finns alltför ofta inget skydd.

Utvecklingen av tonårsaborterna är en varningsklocka. Orsaken till utvecklingen kan vara varierande och kunskapen kring detta är låg. En forskning kring detta är nödvändig då en "låt gå-attityd" direkt påverkar våra värdegrunder i samhället.

Min fråga till socialministern är:

Vad avser socialministern att göra för att minska andelen tonårsaborter?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1191 besvarad av Morgan Johansson

den 11 juli

Svar på fråga 2002/03:1191 om ökning av tonårsaborterna

Statsrådet Morgan Johansson

Jörgen Johansson har frågat vad socialministern avser att göra för att minska andelen tonårsaborter. Arbetet i regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringen ser med stor oro på det ökande antalet aborter bland tonåringar. De senaste sju åren har visat en uppgång av tonårsaborterna och även om det är en ökning från låga tal är det en allvarlig varningssignal också därför att tonårsgraviditeter och tonårsaborter är en tydlig indikator på samhällets socioekonomiska förhållanden.

Det finns ingen entydig förklaring till varför alltfler yngre blir oönskat gravida. Rädsla för biverkningar av p-piller, otillräckligt kondomanvändande, okunnighet om dagen-efter-piller och bristande tillgänglighet på preventivmedel är några orsaker som nämnts. En annan förklaring är den ekonomiska stagnationen under 1990-talet som bland annat innebar en reducering av ungdomsmottagningarnas verksamhet och en försämring av sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna.

Ökningen av tonårsaborter och av sexuellt överförbara sjukdomar visar att det finns grupper av ungdomar som har ett sexuellt riskbeteende och mycket tyder på att den gruppen har blivit större under senare år. Undersökningar visar att ungdomar som tar risker i sexlivet ofta utsätter sig för hälsorisker också på andra områden. De är oftare rökare och konsumerar mer alkohol och andra droger än övriga. De riskfaktorer som utvecklas under uppväxtåren har betydelse för hälsan också i vuxen ålder.

Det är regeringens bedömning att insatser för att minska aborter bland tonåringar samt sex- och samlevnadsundervisningen i grund- och gymnasieskolan bör lyftas fram i det samlade nationella folkhälsoarbetet som propositionen Mål för folkhälsan lägger grunden för. Som en del i detta arbete har Statens folkhälsoinstitut föreslagit indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer bland annat avseende en trygg och säker sexualitet. Rapporten remissbehandlas för närvarande. Remisstiden går ut i september 2003.

Det finns behov av mer systematiserad kunskap om prevention och uppföljning av verksamma strategier. Det finns även behov av fördjupad kunskap om olika målgrupper och deras behov av prevention. Bland annat behöver primärpreventiva strategier för pojkar och unga män utvecklas. Det är viktigt att också pojkar och män görs till målgrupp när det gäller att ta ansvar för sexualitet och reproduktion.

En bra sex- och samlevnadsundervisning kan spela en nyckelroll för ungas utveckling och är särskilt viktigt för dem vars hälsa riskerar att utvecklas ogynnsamt. Den är också viktig som motvikt till de sexuella budskap som sprids via TV, video och Internet. Undervisningen behöver utvecklas för att möta ungdomars behov av information och dialog om sexuella frågor. För att kunna möta behovet av individuell rådgivning krävs en god elevhälsa samt väl fungerande ungdomsmottagningar.

Ungdomsmottagningarna är viktiga samarbetspartner till skolan i fråga om sex- och samlevnadsundervisning. Det behöver utvecklas tydligare och uppföljbara mål för ungdomsmottagningarna och verksamheten behöver kvalitetssäkras och kvalitetsfrågor få en större tyngd. Därför gör Socialstyrelsen en översyn av kompetens och resursbehov för mottagningarna. Dessutom arbetar Statens folkhälsoinstitut tillsammans med Västra Götalands sjukvårdsområde med att ta fram ett system för kvalitetssäkring av ungdomsmottagningarnas arbete.

Sammantaget följer regeringen noga utvecklingen av antalet tonårsaborter och effekten av det förebyggande arbete som redan bedrivs. Vid en fortsatt försämrad utveckling kommer ytterligare insatser att övervägas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.