Ökning av restnoterade läkemedel
Skriftlig fråga 2022/23:305 av Mikael Dahlqvist (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-02
- Överlämnad
- 2023-02-02
- Anmäld
- 2023-02-03
- Svarsdatum
- 2023-02-15
- Besvarad
- 2023-02-15
- Sista svarsdatum
- 2023-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Under de senaste åren har det varit brist på läkemedel. Men under det sista halvåret har vi kunnat ta del av oroande rapporter om att det råder stor brist på flera livsviktiga läkemedel i Sverige. Som exempel på restnoterade läkemedel kan nämnas antibiotika, blodförtunnande läkemedel, smärtstillande och epilepsimedicin. Läkemedelsverket varnar för att situationen kommer att bli ännu sämre.
Orsakerna är många till att läkemedel restnoteras. Före omregleringen av apoteksmarknaden 2009 fanns det krav på lagerhållning i det verksamhetsavtal som fanns mellan staten och Apoteket AB. Detta har medfört att lagerhållningen blivit sämre. Globala kriser som pandemi och krig gör att det är svårare att få tag på råvaror, men även transporter och logistik påverkas. Men den alltmer globaliserande utvecklingen har också gjort att kritisk tillverkning av viktiga mediciner nu är mer koncentrerat till färre länder.
Att läkemedel blir restnoterade blir allt vanligare och ställer till det för patienter och sjukvården. Det skapar oro och otrygghet för den enskilde genom att man inte vet om medicinen finns på apoteket. Sjukvården har till och med fått ställa in behandlingar och operationer.
Flera initiativ har tagits på EU-nivå och nationell nivå. Exempelvis ska Läkemedelsverket ha en omvärldsbevakning i fråga om tillgången till läkemedel.
I kommande propositionen till riksdagen föreslås att Läkemedelsverket får ta ut en sanktionsavgift av den som har fått ett humanläkemedel godkänt för försäljning och som inte har meddelat att försäljningen upphör tillfälligt eller permanent enligt bestämmelserna om detta i läkemedelslagen.
Allt detta är bra, men jag anser att det inte är tillräckligt för att säkra upp tillgången till läkemedel framöver.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka fler åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att på kort och lång sikt minska företeelsen med restnoterade läkemedel?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:305 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2022/23:305 av Mikael Dahlqvist (S)
Ökning av restnoterade läkemedel
Mikael Dahlqvist har frågat mig vilka fler åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att på kort och lång sikt minska företeelsen med restnoterade läkemedel.
Som Mikael Dahlqvist beskriver är ökningen av antalet restanmälda läkemedel en problematik på global nivå och det kan finnas många olika orsaker till att en rest- eller bristsituation uppstår. I de flesta fall finns det alternativ som patienten kan använda, men i vissa fall kan det uppstå bristsituationer som kan leda till merarbete för vård och patienter, oro för att inte kunna få den behandling man behöver eller medicinska komplikationer.
För att möta detta krävs det åtgärder av många olika slag, inte minst internationellt samarbete. Inom EU har bl.a. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) fått en förstärkt roll vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter samt en ny europeisk myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser, Hera, inrättats.
I regeringens proposition Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (prop. 2022/23:45), som överlämnades till riksdagen den 24 januari 2023, lämnas förslag som syftar till att stärka försörjningsberedskapen och därmed också förhindra eller minska konsekvenserna av bristsituationer. Utöver förslag om sanktionsavgifter föreslås det bl.a. en lagerhållnings-skyldighet för öppenvårdsapotek och ett utvidgat samhällsuppdrag för Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) att kunna tillverka individ-anpassade läkemedel och lagerberedningar även under en fredstida kris eller höjd beredskap. Det görs förtydliganden av vårdgivares ansvar att ha tillgång till sjukvårdsprodukter. Andra utredningsförslag som rör läkemedels-försörjningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Det pågår ett stort antal myndighetsuppdrag som syftar till en bättre försörjningsberedskap och därmed också en bättre förmåga att stå emot störningar i vardagen.
Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska ta fram ett förslag till system för en nationell lägesbild över tillgång och förbrukning av läkemedel och medicintekniska produkter. Läkemedelsverket ska också utveckla en omvärldsbevakning i fråga om tillgången på läkemedel och medicintekniska produkter samt kartlägga produktionskapaciteten inom läkemedelsområdet. Socialstyrelsen ska genomföra informationsinsatser om egenberedskap för patienter med kroniska sjukdomar eller tillstånd och stabil behandling. Vidare har Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett samlat statligt ansvar för försörjningsberedskapen när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter och ska även ta fram underlag för vilka läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som ska omfattas av försörjningsberedskap. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska utforma ett system med beredskapsapotek. Läkemedelsverket ska föreslå åtgärder för att förbättra beredskapen för läkemedelsförsörjning av dosdispenserade läkemedel. Flera av dessa uppdrag kommer att rapporteras under våren 2023.
För mig är det viktigt att följa utvecklingen och effekterna av de åtgärder som vidtas, bl.a. genom dialog med patient- och professionsorganisationer. Jag och regeringen är beredda att, vid behov, återkomma i frågan för att stärka tillgången till läkemedel.
Stockholm den 15 februari 2023
Acko Ankarberg Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.