Ökning av konkurser i december

Skriftlig fråga 2020/21:1175 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-04
Överlämnad
2021-01-05
Anmäld
2021-01-07
Svarsdatum
2021-01-13
Besvarad
2021-01-13
Sista svarsdatum
2021-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

2020 var ett tufft år för det svenska näringslivet. Hela näringar fick i praktiken nästan näringsförbud som en konsekvens av dels de restriktioner som infördes och dels de förändringar i beteendemönster som följde. Om det inte hade varit för att en rad krisåtgärder kom på plats efter kraftiga påtryckningar från oppositionen hade det sannolikt slutat än värre. Exempelvis hade med stor säkerhet arbetslösheten ökat än mer ifall arbetsgivare inte kunnat permittera personal.

Utöver arbetslöshetsstatistiken bör vi även se på konkursstatistiken för 2020 för att utvärdera de närings- och finanspolitiska åtgärder som vidtogs. I relation till konkursantalen 2019 varierade det månad för månad under 2020, och på helårsbasis kan man hittills endast urskilja en marginell ökning av antalet konkurser. Enligt Kreditrapporten ökade antalet konkurser med 3 procent 2020 i jämförelse med 2019, medan ökningen enligt Creditsafe uppgick till 1,8 procent.

Dessa siffror är egentligen inte alarmerande, men det går samtidigt att anta att många konkurser har ”skjutits upp” tack vare krisstöden. Det skulle i praktiken innebära att annars livsdugliga bolag som är verksamma inom för tillfället hårt ansatta branscher fortsatt riskerar konkurs. Detta ifall pandemins effekter håller i sig eller ifall stödåtgärder uteblir. Denna tes stärks av att december sticker ut som en dyster månad sett till konkursantal. I relation till antalet 2019 ökade konkurserna med 26 procent (Kreditrapporten) respektive 30 procent (Creditsafe).

Det återstår att se hur detta utvecklar sig framgent, och jag utgår ifrån att näringsministern, precis likt mig, avser att göra sitt yttersta för att denna markanta ökning i december inte ska övergå till en trend. Med det sagt återstår risken att ökningen till del beror på regeringens saktfärdiga agerande. Dels sett till att många näringsidkare vittnat om att de väntat i månader på att Tillväxtverket ska betala ut stöd som de har rätt till, dels sett till att vissa krisåtgärder dröjer – inte minst anstånd med skatteinbetalningar; se min fråga 2020/21:1053.

Mot bakgrund av det ovan beskrivna vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan följande:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att den kraftiga ökningen av konkurser under december månad inte ska hålla i sig över tid?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1175 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Svar på fråga 2020/21:1175 av Tobias Andersson (SD)
Ökning av konkurser i december

Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att den kraftiga ökningen av konkurser under december månad inte ska hålla sig över tid.

Det är många företag som har drabbats ekonomiskt mycket hårt av den pågående pandemin. För att möta både den soliditets- och likviditetsproblematik många företag står inför, har regeringen genomfört en rad insatser till stöd för näringslivet.

Omsättningsstödet och omställningsstödet är stöd som baseras på ett omsättningstapp. Stödet vid korttidsarbete avser i stället stöd för lönekostnader. Därutöver har insatser bland annat gjorts för att stärka företagens lånefinansieringsmöjligheter genom Almi Företagspartner AB, Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden samt genom lånegarantier för små och medelstora företag, den s.k. ”Företagsakuten”. Därtill har regeringen till exempel infört tillfälligt sänkt arbetsgivar- och egenavgifter, tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher, utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader och anstånd med skatteinbetalningar. 

I samband med att smittspridningen tilltog under hösten har regeringen meddelat att flera av dessa stödåtgärder förlängs. Vidare följer regeringen noggrant utvecklingen och analyserar löpande behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet.

Stockholm den 12 januari 2021

Ibrahim Baylan

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.