Ökning av handel med Armenien

Skriftlig fråga 2025/26:864 av Björn Söder (SD)

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Armenien har på senare år rört sig i en tydlig västlig riktning. Man har ändrat sin nationella strategi i en orientering mot väst efter årtionden i Rysslands postsovjetiska inflytelsesfär.

En ny opinionsmätning inför valet i Armenien den 7 juni visar att omläggningen har folkets stöd, genom att det styrande partiet som fört landet i en mer västlig riktning skulle få en betryggande ledning över den splittrade oppositionen – där vissa partier aktivt stöds av Ryssland.

Om valet den 7 juni bekräftar opinionsmätningens prognoser kommer landet att hamna på kollisionskurs med Kreml och befästa det historiska fredsavtalet med Azerbajdzjan om Artsach, vilket ytterligare skulle främja regional stabilitet och regionalt samarbete. Avtalet undertecknades i Vita huset förra året tillsammans med Azerbajdzjans president och satte punkt för årtionden av konflikt mellan de två länderna.

Under de senaste veckorna har dock Moskva successivt ökat trycket på Jerevan genom bland annat handelsrestriktioner och varningar om avstängning från Eurasian Economic Union (EAEU) – ett Moskvalett block bestående av fem före detta sovjetrepubliker som fungerar som en gemensam marknad och frihandelszon – samt genom att Rysslands president Vladimir Putin dragit paralleller mellan Armenien och Ukraina. Detta skedde bara några dagar efter att USA:s president Donald Trump gav Armeniens premiärminister Pasjinjan sitt ”fullständiga och helhjärtade stöd”.

Ryssland har också nyligen återkallat sin ambassadör i Armenien för konsultationer efter Jerevans beslut att påskynda sin väg mot EU.

”Ryska federationens ambassadör i Republiken Armenien, S.P. Kopyrkin, har återkallats till Moskva för konsultationer med anledning av de steg som den armeniska ledningen tagit för att närma sig Europeiska unionen”, uppgav Rysslands utrikesministerium i ett uttalande i lördags.

Kreml har också fortsatt med sina ekonomiska varningar och åtgärder genom att tillkännage ”tillfälliga restriktioner” för armenisk export av vissa frukter och grönsaker. Detta följer på de senaste förbuden mot armeniskt mineralvatten, vin och konjak, samtidigt som Ryssland hotat att avsluta sina leveranser av billig gas och olja – resurser som är av avgörande betydelse för landet.

EAEU varnade också i samband med sitt möte fredagen den 29 maj att Armeniens planer på att ansluta sig till EU innebär ”allvarliga risker” för den ekonomiska säkerheten i samtliga medlemsländer. Vid samma möte upprepade Putin den parallell mellan Ukraina och Armenien som han tidigare dragit och sa till pressen att ”krisen i Ukraina började vid en tidpunkt då Ukraina försökte ansluta sig till EU”.

När Armenien nu så tydligt väljer att röra sig mot väst och mot EU, samtidigt som denna rörelse möter handelsrestriktioner och hot från Ryssland, är det viktigt att väst och EU finns där för Armenien.

Av denna anledning vill jag fråga bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:

Är ministern och regeringen beredda att vidta några särskilda åtgärder för att Sverige och EU ska öka sin handel med Armenien, i syfte att stödja landets rörelse mot väst och mot EU?