oklarheter i EU:s frikopplingsreform för det svenska jordbruket

Skriftlig fråga 2004/05:1372 av Danielsson, Staffan (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-07
Inlämnad
2005-04-07
Besvarad
2005-04-13
Svar anmält
2005-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 april

Fråga 2004/05:1372

av Staffan Danielsson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om oklarheter i EU:s frikopplingsreform för det svenska jordbruket

Jag har tidigare diskuterat det övergrepp mot äganderätten i EU:s frikopplingsreform som nu genomförs. Det visar sig att betydande tilläggsbelopp som tillhört och tillhör respektive nötköttsproducent kommer att tilldelas även åkermarker som denne arrenderar av andra, och sålunda långsiktigt överföras till dessa andra. Jordbruksministern har fruktlöst i Bryssel sökt åstadkomma förändringar i detta.

Den nötköttsföretagare som vill förhindra att dennes upparbetade tilläggsbelopp överförs till andra kan dela upp företaget i olika delar, där enbart den ägda marken ingår i det som placerar tilläggsbeloppen.

Detta är juridiskt fullt möjligt, men det råder en gråzon om huruvida staten kommer att godkänna eller underkänna detta med avseende på EU:s regelverk, och om det i så fall till och med kan ge sanktioner av olika slag. När mängder av lantbruksföretagare nu vänder sig till länsstyrelser och Jordbruksverket får de inga klara besked om vad som gäller, trots att deras EU-ansökan måste vara inlämnad om några veckor. Detta är ingen rimlig ordning och helt otillfredsställande för både lantbrukare och berörda myndigheter.

Därför vill jag fråga:

Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att dessa oklarheter reds ut omgående?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1372 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 13 april

Svar på fråga 2004/05:1372 om oklarheter i EU:s frikopplingsreform för det svenska jordbruket

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Staffan Danielsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av att det är oklart för jordbrukarna om en företagsuppdelning i avsikt att fördela tilläggsbeloppet till den ägda marken kommer att godkännas av de svenska myndigheterna eller inte.

Precis som Staffan Danielsson påpekar i sin fråga beror oklarheten på en bestämmelse i EU:s regelverk som våra myndigheter, i det här fallet Statens jordbruksverk och länsstyrelserna, har att tillämpa i sina beslut om jordbrukarstöd.

Syftet med bestämmelsen är att förhindra att jordbrukare vidtar åtgärder, till exempel företagsuppdelningar, i syfte att på ett konstlat sätt skapa bidragsförutsättningar på ett sätt som i praktiken strider mot målen med stödet. Om åtgärden strider mot målen med stödet ska ingen stödutbetalning ske. Bestämmelsen ska alltså motverka fusk och missbruk av stödsystemet vilket måste anses vara ett vällovligt syfte.

Det är inte praktiskt genomförbart att göra en lista på vad som är tillåtet och vad som är otillåtet. Den bedömningen måste göras i varje enskilt fall med utgångspunkt från de specifika förutsättningarna för varje enskilt företag. Varje företag har unika förutsättningar och det som är lämpligt och tillåtet för det ena företaget är inte per automatik tillåtet för det andra företaget.

Även om det är myndigheterna som tillämpar regelverket så för jag en kontinuerlig dialog med Jordbruksverket om hur arbetet med gårdsstödsreformen fortskrider. Detta är en av de frågor som diskuteras vid dessa tillfällen. För att så långt som möjligt förtydliga i denna fråga har Jordbruksverket och länsstyrelserna informerat och fortsätter att informera om var riskerna finns vid en företagsuppdelning samtidigt som alternativa lösningar redovisas. Det är dock alltid varje enskild jordbrukare själv som måste göra bedömningen om en företagsuppdelning är lämplig eller om det finns någon annan lämpligare lösning, såsom en överenskommelse genom ett avtal med markägaren.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.