Ökat tågresande för mindre utsläpp
Skriftlig fråga 2017/18:768 av Edward Riedl (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-08
- Överlämnad
- 2018-02-12
- Anmäld
- 2018-02-13
- Sista svarsdatum
- 2018-02-21
- Svarsdatum
- 2018-03-06
- Besvarad
- 2018-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Att fler ska åka tåg har varit en av den här regeringens största käpphästar och viktigaste verktyg för att nå målsättningen om en klimatneutral transportsektor i Sverige. Moderaterna delar givetvis synen på att tåget är en viktig pusselbit i arbetet för att minska transportsektorns utsläpp, och vi matchar varenda krona regeringen satsar på järnvägen.
För att lyckas med utmaningen att få fler att välja järnvägen måste vi skapa incitament som gör det fördelaktigt att ta tåget. Den ekonomiska aspekten är viktig när konsumenter väljer transportsätt, och ett sätt att göra det mer ekonomiskt lönsamt att ta tåget är såklart att sänka priserna. För att göra det krävs bland annat att konkurrensen på området fungerar.
För att stärka konkurrensen inom järnvägssektorn etablerade alliansregeringen det oberoende kundverktyget resrobot.se för att skapa en konkurrensneutral plattform som försäljningskanal. Tanken var att samtliga aktörer skulle kunna samlas på en neutral plattform som kunde bidra till en marknadsmässig prissättning.
Tyvärr fick kanalen inte avsedd effekt och i dagsläget säljs 80 procent av tågbiljetterna via SJ online. För mindre aktörer som vill in på marknaden innebär det att de i praktiken måste sälja sina biljetter via SJ:s plattform, där SJ tar ut en avgift för både marknadsförings- och försäljningskostnader per biljett såväl som för en andel av aktörens biljettintäkter. Det gör att etableringskostnaden för en ny aktör blir orimligt hög och tränger därmed undan den konkurrens som annars skulle kunna bidra till sänkta priser på tågresandet.
Om regeringen menar allvar med att sitt försök att förflytta transporter till järnvägen och minska utsläppen bör man också arbeta för att sänka kostnaderna på tågresande för att skapa en stringens i politiken.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Vilka åtgärder vidtar ministern inom sitt ansvarsområde för att skapa incitament för att öka tågresandet och därigenom bidra till att Sverige kan nå de uppställda klimatmålen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:768 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)
N2018/01147/TS
Näringsdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:768 Edward Riedl (M) Ökat tågresande för mindre utsläpp
Edward Riedl (M) har frågat miljöministern vilka åtgärder hon vidtar inom sitt ansvarsområde för att skapa incitament för att öka tågresandet och därigenom bidra till att Sverige kan nå de uppställda klimatmålen. Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som besvarar frågan.
Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen. En väl fungerande tågtrafik är viktigt för att uppnå flera av regeringens mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, en ökad andel kvalificerad industriproduktion samt minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen skapar incitament och förutsättningar för att tågresandet ska vara ett attraktivt färdsätt på många sätt. Den främsta uppgiften är att säkerställa att Sverige har en fungerande järnväg, vilket minskar risken för störningar och förseningar.
Sverige har under många år satsat för lite resurser på drift och underhåll av järnvägssystemet vilket har bidragit till de trafikstörningar och den förseningsproblematik som systemet dras med idag. Regeringen har därför genomfört kraftiga förstärkningar av järnvägsunderhållet och ökat det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder kronor per år under perioden 2016–2018. I den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 kommer anslaget till järnvägsunderhåll att öka med hela 47 procent jämfört med nuvarande plan.
Vidare har regeringen i infrastrukturpropositionen föreslagit att de ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2018–2029 ska öka med drygt 100 miljarder kronor, till totalt 622,5 miljarder kronor.
Andra exempel på insatser för att öka tågresandet är regeringens särskilda satsning på kollektivtrafik i landsbygd. Här utökas de tidigare aviserade medlen på 848 miljoner kronor under perioden 2016–2019 med 167 miljoner kronor under perioden 2018–2020. Järnvägens konkurrenskraft väntas också förbättras genom den nya järnvägstrafiklagen, som träder i kraft i år. I den ingår nya bestämmelser om att järnvägsföretag i större utsträckning ska kunna få förseningskostnader ersatta av infrastrukturförvaltare, om förseningen beror på problem med spåren eller annan infrastruktur. Det här medför att de aktörer som ansvarar för infrastrukturen får bära den slutgiltiga kostnaden för den här typen av problem, vilket ger incitament för bättre kvalitet i anläggningen.
Edward Riedl pekar i sin fråga särskilt på kostnadernas betydelse för hur attraktivt tågresandet är, och att en förbättrad konkurrensneutralitet mellan tågoperatörerna vid biljettförsäljningen är en viktig del av detta. Det är i första hand branschen som ansvarar för att tågresenären på ett enkelt och smidigt sätt kan boka och betala resa med operatören ifråga. Men för att skapa rätt förutsättningar på detta område har regeringen för avsikt att, som ett led i införlivandet av ITS-direktivets förordning om tillhandahållande av reseinformationstjänster, ställa krav på kollektivtrafikföretag och andra trafikoperatörer att tillhandahålla öppna data i en nationell åtkomstpunkt. Syftet är att möjliggöra ett förenklat användande av biljett- och betalsystem för kollektivtrafiken.
Sammantaget är alltså beskedet att det vidtas åtgärder inom flera olika områden, för att skapa incitament för ett ökat tågresande. Och jag utesluter inte att det kommer nya initiativ på detta område för att uppnå ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem.
Stockholm den 6 mars 2018
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.