Ökat stöd för att skydda judiska institutioner
Skriftlig fråga 2017/18:458 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-12-12
- Överlämnad
- 2017-12-13
- Anmäld
- 2017-12-14
- Sista svarsdatum
- 2017-12-27
- Svarsdatum
- 2018-01-12
- Besvarad
- 2018-01-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
De antisemitiska attackerna har kulminerat i Sverige denna vecka. Hets mot folkgrupp, våldsamma attacker mot judiska institutioner och en otrygghet som redan var stor i flera städer har ökat.
En brandattack mot synagogan i Göteborg. Ett brandattentat vid den judiska begravningsplatsen i Malmö; i samma stad samlades 200 personer vid en demonstration där antisemitiska slagord skanderades, exempelvis "vi ska skjuta judarna".
Den viktigaste kärnuppgiften för en demokratisk stat är att inneha våldsmonopolet, att säkra att dess medborgare kan leva tryggt i frihet och skyddas från våld. Denna mänskliga rättighet gäller också den judiska minoriteten. Staten måste ta ett större ansvar för att skydda judiska institutioner som skolor, synagogor, förskolor och församlings- och föreningslokaler.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
På vilket sätt avser ministern att öka stödet för att skydda judiska institutioner i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:458 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2017/09
753
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:458 av Birgitta Ohlsson (L) Ökat stöd för att skydda judiska institutioner
Birgitta Ohlsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att öka stödet för att skydda judiska institutioner i Sverige.
Rasism och antisemitism står i strid mot principen om alla människors lika värde och är en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati. Regeringen tar situationen för den judiska befolkningen i Sverige på största allvar.
Polismyndigheten för en löpande dialog med judiska intressen kring frågor om trygghet och säkerhet på såväl nationell som lokal nivå. Bedömningar av hotbilden sker kontinuerligt i samarbete mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Beslut om relevanta skyddsåtgärder fattas därefter i varje enskilt fall.
Riksdag och regering har beslutat att avsätta 22 miljoner kronor för 2018 avseende en ny stödordning om säkerhetshöjande åtgärder inom det civila samhället och om särskilda medel för att möjliggöra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Vi höjer således medlen för säkerhetshöjande åtgärder. I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen även en internationell konferens år 2020 om Förintelsen för att hedra dess offer 20 år efter The Stockholm International Forum.
Polismyndigheten genomför också satsningar för att förebygga och utreda hatbrott. Från och med 2018 och framåt avsätter Polismyndigheten ytterligare 10 miljoner kronor för att bland annat förstärka det redan pågående arbetet i de befintliga demokrati- och hatbrottsgrupperna.
I regleringsbrevet för 2018 har Polismyndigheten fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa hatbrott och hur man avser att fortsätta utveckla arbetet.
Insatser för att motverka rasism och antisemitism är dock inte enbart en polisär fråga, det krävs breda och långsiktigt insatser från hela samhället. I november 2016 beslutade regeringen därför om en nationell plan vars mål är ett strategiskt, effektivt och samlat arbete mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige.
Forum för levande historia har även fått i uppdrag att genomföra en omfattande utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och i dag i vilket antisemitism ingår uttryckligen. Dessutom har Brottsförebyggande rådet (Brå) tilldelats ett uppdrag att göra en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott.
Stockholm den 12 januari 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.