Ökat regelkrångel för företag i Sverige
Skriftlig fråga 2018/19:472 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-01
- Överlämnad
- 2019-04-02
- Anmäld
- 2019-04-03
- Svarsdatum
- 2019-04-10
- Besvarad
- 2019-04-10
- Sista svarsdatum
- 2019-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Om det går bra för näringslivet så skapar det resurser som kan användas till välfärden och till att förbättra samhällets kärnuppgifter. Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag i Sverige. De skatteintäkter som kommunerna får in från småföretagare och deras anställda är helt avgörande för att kunna finansiera den offentliga välfärden och den kommunala servicen.
Företagarnas nya rapport Välfärdsskaparna 2019 visar att småföretagen står för den största andelen av skatteintäkterna i 208 av Sveriges 290 kommuner. Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige just nu är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i de regelverk som omgärdar företagandet i Sverige. Här har regeringen misslyckats totalt, konstaterade 22 näringslivsorganisationer på DI debatt nyligen.
I Sverige har regelbördan för företag ökat explosionsartat över tid. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader har ökat (netto) med 6 miljarder kronor på fem år. Näringslivets Regelnämnd (NNR) konstaterade förra året, via landets företagare och enkätundersökningen, att det har varit fyra förlorade år för det statliga regelförbättringsarbetet i Sverige. Kostnaderna för företagen till följd av regler har ökat, och företagen upplever ett ökat krångel. 74 procent av företagen har inget eller litet förtroende för regeringens arbete. Det är naturligtvis bekymmersamt.
Kostnaderna för ökat regelkrångel i Sverige uppskattas till över 6 miljarder de senaste fyra åren i Sverige, vilket försämrar näringslivets konkurrenskraft i motsvarande grad.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska regelkrånglet i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:472 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
N2019/01606/MK
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:472 av Lars Beckman (M)
Ökat regelkrångel för företag i Sverige
Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att minska regelkrånglet i Sverige.
Jag delar uppfattningen om näringslivets betydelse för välfärden och för att klara samhällets kärnuppgifter. Regeringen bedriver därför en aktiv näringspolitik med fokus på insatser som förbättrar företags och företagares villkor, som ökar Sveriges attraktionskraft för investeringar och stärker incitamenten att starta företag.
Vissa regler som omger företag utgör viktiga spelregler på marknaden. För att svenska företag ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden är det centralt att reglerna är ändamålsenliga och proportionerliga. På så sätt begränsas den administration som krävs för att följa regelverken. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat och för att nå ökad tillväxt och sysselsättning.
Genom allt fler och bättre digitala tjänster och processer kan vi förenkla för företagare i alla delar av landet. En fullt ut digital ärendehantering gör det lättare för företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärendehantering och att lättare få besked om ärendestatus.
Som en del av januariavtalet ska en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande utredas. Förändringarna planeras enligt januariavtalet kunna införas från 2021.
Regeringen beslutade i juni 2018 om förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. 67 myndigheter omfattas av förordningens krav på att dels inhämta uppgifter digitalt från företagen, dels samordna inhämtandet. Förordningen syftar till att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företag. Tillväxtverket och Bolagsverket får i förordningen ansvar för uppföljning och rådgivning till myndigheter som omfattas av förordningen, samt att stötta med samordning med anledning av denna förordning. Genom allt fler och bättre digitala tjänster och processer förenklar vi för företagare i alla delar av landet. Det handlar om att göra uppgiftslämnande så smidigt som möjligt. Det ska vara lätt att göra rätt med minimum av tidsåtgång. Förra året införde Bolagsverket på uppdrag av regeringen en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar.
Företagssajten Verksamt.se fortsätter att utvecklas positivt, både vad gäller användning och omfattning av tjänster och information. Nu ryms information från över 50 olika myndigheter på webbplatsen som under 2018 hade 3,1 miljoner användare, vilket var en ökning med 20 procent jämfört med 2017. (Antalet inloggningar med e-legitimation ökade med 5 procent till 1,85 miljoner.)
Stockholm den 9 april 2019
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.