Ökat antal konkurser i Halland

Skriftlig fråga 2022/23:923 av Aida Birinxhiku (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-16
Överlämnad
2023-08-16
Anmäld
2023-08-17
Svarsdatum
2023-08-30
Sista svarsdatum
2023-08-30
Besvarad
2023-08-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Antalet konkurser i landet har fortsatt att öka under sommarmånaderna. Enligt siffror från kreditupplysningsföretaget Creditsafe befinner sig konkurserna på den högsta nivån på 20 år. Under juli månad ökade konkurserna i Sverige med 65 procent jämfört med samma tidsperiod förra året. Det är den tolfte månaden i rad med negativ trend. 

Utvecklingen i Halland utgör inget undantag. Hallands Affärer rapporterar i dag, den 16 augusti, om ett fortsatt tufft läge för många halländska företag. Under maj månad gick 28 företag i Halland i konkurs, vilket är det högsta antalet konkurser under en månad sedan 2015. I juni rörde det sig om 15 företag, och enligt siffror från kreditupplysningsföretaget Syna gick 16 företag i konkurs under juli månad. Det innebär att totalt 115 halländska företag har försatts i konkurs under året, vilket är en ökning med 28 procent jämfört med föregående år. 

Nu varnar experter för en fortsatt ökning under lågkonjunkturen. Fortsatta kostnadsökningar, höga elpriser och hög inflation väntas leda till tuffa höst- och vintermånader med fler konkurser och varsel om uppsägningar. Samtidigt har regeringen inte aviserat en enda åtgärd för att stötta hushåll och företag i det här svåra läget.

Med anledning av detta är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch följande:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra att fler företag i Halland och övriga Sverige försätts i konkurs?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:923 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)


Svar på fråga 2022/23:923 av Aida Birinxhiku (S)
Ökat antal konkurser i Halland

Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att förhindra att fler företag i Halland och övriga Sverige försätts i konkurs.

Regeringen är väl medveten om den pressade situationen som många företag har hamnat i på grund av det osäkra ekonomiska läget. Energikrisen, höga räntor, ökade hyror och inflationsläget har påverkat företag genom ökade kostnader. Denna utveckling har skett i samband med en omfattande minskning i hushållens efterfrågan som i sin tur påverkar företagens lönsamhet och vinstmarginaler negativt. Många företagare har dessutom valt att skjuta upp betalning av skatten under pandemin för att kunna överleva. Företagen hade i mitten av augusti cirka 44 miljarder kronor i återstående skuld till staten sedan de beviljats skatteanstånd, varav nettoanståndsbeloppet från pandemiperioden uppskattas uppgå till minst 29 miljarder kronor. Regeringen ser det som en prioriterad uppgift att skapa förutsättningar för fler livskraftiga företag och underlätta för både företag och hushåll utan att ytterligare driva på inflationen.

Regeringen konstaterar samtidigt att ett antal företag försätts i konkurs varje månad. Hur många styrs till viss del av den ekonomiska utvecklingen. Skillnaden i antalet konkurser mellan perioder av stark respektive svag konjunktur är emellertid inte så stor. Det senaste årets högre konkurstal följer på en tvåårsperiod med tydligt lägre antal än historiskt genomsnitt, här bedöms statliga stöd under pandemin ha haft en betydande påverkan. Trots att antalet företagskonkurser varit fler än vanligt det senaste året har antalet anställda som berörs av konkurser legat på en normal nivå.

I detta läge är det viktigt att rusta för den gröna och digitala framtiden som finns bortom rådande ekonomiska vinter. Reformer som bygger Sverige långsiktigt starkt. Vi måste rusta våra unga för gröna och digitala jobb samtidigt som vi rustar arbetstagare över hela landet för den pågående nyindustrialiseringen. Så stärker vi Sveriges konkurrenskraft och välstånd.

Det är tydligt att de höga elpriserna har varit en viktig orsak till höjt kostnadsläge och pressande omständigheter. Elintensiva företag har drabbats särskilt och för att ge dessa företag bättre förutsättningar att klara mycket höga elpriser under vintern 2022/2023 införde regeringen ett ekonomiskt stöd till vissa särskilt drabbade företag. Regeringen har även infört ett elstöd för elförbrukningen till företag och organisationer i mellersta och södra Sverige (elområde 3 och 4).

För att motverka höga elpriser på sikt har regeringen gjort arbetet för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige till en av sina främsta prioriteringar. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en ökad elanvändning. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft och har föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre. Klimaträttsutredningen har i sitt slutbetänkande Rätt för klimatet (SOU 2022:21) föreslagit ett antal nya bestämmelser samt ändringar i ellagen och miljöbalken som ska underlätta utbyggnaden av elproduktion och elnät. Regeringen har redan tagit Klimaträttsutredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till Boverket och Naturvårdsverket.

För att ge företag, som i grunden är livskraftiga och sunda, större möjligheter att komma igenom en tillfällig svår period med likviditetsbrist har regeringen tidigare i år utökat möjligheterna att tillfälligt få anstånd med inbetalning av skatt.

Vidare har regeringen gett Statens jordbruksverk i uppdrag att föreslå hur ett ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som har drabbats av torkan med efterföljande nederbörd under våren och sommaren 2023 skulle kunna utformas.

Slutligen förväntas även de insatser som regeringen genomför för att stötta hushållen bidra till att upprätthålla efterfrågan och därmed också gagna företagen.

Stockholm den 30 augusti 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.