ökat antal anmälda våldtäkter
Skriftlig fråga 2000/01:1389 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-13
- Besvarad
- 2001-06-25
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1389
av Helena Bargholtz (fp) till justitieminister Thomas Bodström om ökat antal anmälda våldtäkterBrottsförebyggande rådet, BRÅ, offentliggjorde i dagarna statistiken över polisanmälda brott år 2000.
Statistiken visar att antalet polisanmälda våldtäkter har ökat. 1 707 våldtäkter anmäldes 1995, fem år senare anmäldes 2 024.
Rapporten visar att endast fyra av tio våldtäkter klaras upp. Mörkertalet är stort. Enligt BRÅ kommer endast ca 25 % av alla begångna våldsbrott till polisens kännedom. Om inte fler våldtäkter klaras upp kan offrens tilltro till det svenska rättsväsendet undergrävas.
Brottsoffermyndighetens senaste undersökning "Slagen dam" visar att en av tio anmälde inte det sexuella våldet på grund av skamkänslorna. Hälften av kvinnorna anmälde inte brottet eftersom de såg det som "obetydligt".
Jag vill därför veta vad justitieminister Thomas Bodström avser att göra för att fler våldtäkter ska klaras upp.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1389 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1389 om ökat antal anmälda våldtäkter
Justitieminister Thomas Bodström
Helena Bargholtz har frågat mig vad jag avser att göra för att fler våldtäkter ska klaras upp.
En hörnsten i regeringens kriminalpolitik är att polisen och åklagarna ska ha förmåga att kraftfullt, effektivt och uthålligt bekämpa all slags kriminalitet. Fler brott ska klaras upp. Bekämpningen av våldsbrott är ett av de områden som prioriteras.
Min uppfattning är att andelen uppklarade våldtäktsbrott måste öka. En förutsättning för detta är att de kommer till polisens kännedom. Mörkertalet måste minska. Vårt samhälle måste präglas av attityder som innebär att den här typen av allvarliga brott alltid polisanmäls. Ett viktigt led i det arbetet är att myndigheter, organisationer och andra berörda samordnar sina insatser och skapar en helhetssyn för bemötande av och stöd till utsatta kvinnor och andra brottsoffer. Rättsväsendets myndigheter har en ledande roll i det arbetet. Undersökningar visar att människor som någon gång utsatts för brott löper högre risk att utsättas på nytt. Det finns en nära koppling mellan brottsförebyggande arbete och brottsofferarbete.
Såsom Helena Bargholtz pekar på visar den statistik som Brottsförebyggande rådet, BRÅ, nyligen offentliggjorde att antalet anmälda våldtäkter har ökat i hela landet under 1990-talet. Av statistiken framgår att de flesta våldtäkter begås inomhus av någon bekant till offret. Enligt BRÅ:s analys är det i dag troligen fler som är beredda att anmäla våldtäktsbrott till följd av den uppmärksamhet som dessa brott får i massmedierna och i samhällsdebatten. Detta är en positiv utveckling. Det innebär också att ökningen kanske inte avspeglar en faktisk ökning av brottsligheten.
Det bästa sättet att bekämpa brott är att förebygga dem. Att förebygga brott hör till polisens grundläggande uppgifter. Det förebyggande arbetet är särskilt viktigt vad gäller de brottstyper där mörkertalet är stort såsom är fallet när våld mot kvinnor begås av någon som har en nära relation med offret. Varje polismyndighet har att utarbeta och dokumentera en brottsförebyggande strategi. Strategin ska vara utgångspunkt för den polismyndighetens handlingsplan och användas i planeringen av den dagliga verksamheten.
Våldtäkter som begås utomhus förövas av få personer. Vad gäller dessa fall kan det vara svårt att finna lämpliga förebyggande åtgärder. Regeringen har uppdragit till BRÅ, Boverket och Rikspolisstyrelsen att se över möjligheten att förebygga brott utomhus genom bättre stadsplanering. Exempelvis kan bebyggelse och belysning utformas på sätt som försvårar möjligheten att begå brott och som medför en ökad trygghetskänsla.
Vidare har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté, 1998 års sexualbrottskommitté, som har haft i uppdrag att göra en total översyn av bestämmelserna om sexualbrott. Kommittén överlämnade sina förslag till mig den 6 mars i år. Förslagen remissbehandlas för närvarande.
Regeringen gör nu den största satsningen på rättsväsendet som någonsin gjorts. I den ekonomiska vårpropositionen får polisen 600 mkr extra redan i år. Från 2004 höjs dessutom anslagsramen med ytterligare 600 mkr. Satsningen kompletterar den som gjordes i budgeten i höstas. Där tillfördes polisen 575 mkr för i år, 605 mkr nästa år och ytterligare 70 mkr fr.o.m. 2003. Sammantaget innebär det att polisens anslag bara i år höjs med nästan 1,2 miljarder kronor. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen.
De stora tillskotten ska framför allt göra det möjligt att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Redan nu till sommaren kommer polisorganisationen att förstärkas genom att 375 polisaspiranter påbörjar sin praktik vid polismyndigheterna, varav 138 i Stockholms län. Fler specialister ska anställas för att utveckla det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.
Denna stora satsning på polisen medför bl.a. att möjligheten att klara upp fler våldtäktsbrott ökar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.