Ökat ägaransvar inom bank- och kreditinstitutssektorn
Skriftlig fråga 2008/09:155 av Engström, Hillevi (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-10-27
- Inlämnad
- 2008-10-27
- Besvarad
- 2008-11-05
- Svar anmält
- 2008-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:155 Ökat ägaransvar inom bank- och kreditinstitutssektorn
av Hillevi Engström (m)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Den senaste tidens turbulens på de internationella finansmarknaderna har tydliggjort systemens svagheter när de stora kreditinstituten och bankerna drivits av kortsiktighet. Resultatet har blivit kreditgivning med hög riskexponering. Flera regeringar har tvingats gå in med tusentals miljarder för att upprätthålla systemets funktion och överlevnad.
Även om dessa pengar slutligen kommer att ge avsedd effekt och även om problemen framför allt beror på utländska aktörer, är det ändå beklagligt när man tänker på den välfärdsförlust som uppstår. Dessa resurser skulle kunna användas till så mycket annat än att fungera som finansiell krockkudde. Även anställda och kunder har drabbats av sviterna av finanskrisen.
Det är troligt att krisen till stor del beror på en alltför låg grad av formellt ansvar. Därför efterlyser jag ett ökat inslag av personligt och solidariskt straffrättsligt ansvar hos ledning, styrelse och ägare.
Liknande tankar, fast på global nivå, framfördes nyligen av Paul Krugman – årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne. Ansvaret skulle omfatta beslut och beteenden som äventyrar företagets solvens och likviditet. På så sätt säkras bankernas och kreditinstitutens långsiktiga överlevnad – vilket i sin tur skyddar anställda, kunder och samhället.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta avseende ovanstående problematik?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:155 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2008/09:155 Ökat ägaransvar inom bank- och kreditinstitutssektorn
Statsrådet Mats Odell
Hillevi Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka inslaget av personligt ansvar hos ett kreditinstituts ledning, styrelse och ägare.
Jag delar Hillevi Engströms uppfattning att de belöningssystem som har tillämpats för ledande personer i företag verksamma på finansmarknaden, har bidragit till den oro som för närvarande råder på de internationella finansmarknaderna. Denna oro har även drabbat Sverige.
Regeringen har tagit initiativ till ett antal stabilitetsstärkande åtgärder. I samband med detta har regeringen föreskrivit vilka begränsningar avseende löner och belöningssystem, som åtminstone bör ställas upp för att ett institut ska få statligt stöd. Om staten i ett senare skede behöver tillskjuta kapital till ett institut med allvarligare problem avser regeringen att välja att få röststarka preferensaktier i utbyte, vilket innebär att staten får ett direkt ägarinflytande i företaget och därmed över villkoren för de ledande befattningshavarna.
Det behövs ytterligare kunskap om de processer som har lett fram till finansoron. Regeringen har därför aviserat att den kommer att initiera särskild forskning på finansmarknadsområdet och att den avser att återkomma med förslag om att inrätta ett samverkansorgan mellan branschen, myndigheter och regeringen. Riksdagen kommer att få tillfälle att ta ställning till båda dessa initiativ.
Det sätt på vilket den finansiella oron har spritt sig visar att det är mycket viktigt att det går att nå en internationell samsyn om orsakerna till den uppkomna situationen och om vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka att liknande situationer uppkommer i framtiden. Ett sådant arbete pågår också på olika nivåer inom EU och i andra internationella organ.
Jag vill inte föregripa resultaten av de olika initiativ som nämnts ovan. De straffrättsliga åtgärder som Hillevi Engström förespråkar väcker svåra frågor och måste föregås av noggranna överväganden. I dagsläget avser jag därför inte att föreslå några bestämmelser om ökat inslag av personligt och solidariskt straffrättsligt ansvar hos ledning, styrelse och ägare.
Det kan vidare understrykas att vissa ageranden redan enligt gällande rätt kan vara straffbara. Som exempel kan nämnas att om en enskild ledande befattningshavare i ett kreditinstitut missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar kreditinstitutet, kan denne under vissa förutsättningar dömas för trolöshet mot huvudman. Det finns också bestämmelser om skadeståndsansvar – dock inte ett solidariskt sådant – för styrelseledamot, verkställande direktören och aktieägare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.