Ökande antal tonårsaborter i Sverige
Skriftlig fråga 2005/06:254 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2005-10-28
- Besvarad
- 2005-11-09
- Svar anmält
- 2005-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 oktober
Fråga 2005/06:254 av Mikael Oscarsson (kd) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Ökande antal tonårsaborter i Sverige
Under det första halvåret 2005 ökade antalet tonårsaborter med nästan 4 %, jämfört med samma period året före. Detta innebär 25,3 aborter per 1 000 tonårsflickor jämfört med förra årets redan höga siffra 24,4. Detta är uppseendeväckande med tanke på att Sverige redan sedan förut ligger ovanligt högt i jämförelse med övriga Norden vad gäller antalet tonårsaborter.
Som jämförelse kan nämnas att det 1995 gjordes 16,9 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15@19 år, vilket innebär att ökningen under dessa tio år varit hisnande 50 %. Ändå hörs ingen som helst självkritik mot det abortförebyggande arbetet. Den nya abortstatistiken från Socialstyrelsen visar exempelvis att aborttalen bland tonåringar i Sverige nu är 61 % högre än i Norge.
År 1999 hade Sverige och Norge exakt samma aborttal bland tonåringar. Nu är de svenska talen 61 % högre. Varför misslyckas Sverige medan Norge lyckas? Kanske beror det på att Norge i flera år haft en handlingsplan med det uttryckliga målet att minska antalet aborter, något som Sverige saknar.
I betänkande 2004/05:SoU10 säger riksdagen: ”Det är angeläget att antalet aborter, särskilt tonårsaborter, minskas”, och i betänkande 1998/99:SoU10: ”För att åstadkomma en minskning måste arbetet med att stärka och förbättra de förebyggande insatserna fortsätta.”
Vad har statsrådet gjort för att verkställa socialutskottets beslut?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:254 besvarad av Morgan Johansson
den 9 november
Svar på fråga 2005/06:254 om ökande antal tonårsaborter i Sverige
Statsrådet Morgan Johansson
Mikael Oscarsson har frågat vilka insatser vård- och äldreomsorgsministern ämnar vidta i syfte att förebygga det ökande antalet tonårsaborter. Arbetet i regeringen är fördelat så att det är jag som ska besvara frågan.
Andelen tonårsaborter och sexuellt överförbara infektioner i Sverige bland ungdomar har ökat under en följd av år, även om en tendens till nedgång noterades under år 2003. Denna utveckling i abortstatistiken är givetvis en allvarlig varningssignal, i synnerhet då abortfrekvensen är högst bland dem som bor i socioekonomiskt svaga områden. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar främst om att stärka unga vuxnas egen identitet och självkänsla samt öka förmågan att hantera relationer till andra människor. Utgångspunkten för det preventiva arbetet på detta område är att ta fasta på det friska och det positiva, utan att för den skull negligera hälsoriskerna.
En av grundpelarna i regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35) är att motarbeta de ojämlikheter som till stor del beror på hur de samhälleliga förutsättningarna för hälsa ser ut. Detta handlar inte minst om att skapa gynnsamma möjligheter till trygg och säker sexualitet. Preventiva insatser för att minska antalet tonårsaborter är ett led i detta arbete.
Det finns ingen säker förklaring till varför oönskade graviditeter har ökat i ungdomsgruppen. Några förklaringar som har nämnts i debatten är bristande tillgänglighet till preventivmedel, rädsla för biverkningar av p-piller, otillräckligt kondomanvändande och okunnighet om dagen-efter-piller. En annan förklaring är den ekonomiska stagnationen under 1990-talet som bland annat innebar en reducering av ungdomsmottagningarnas verksamhet.
Under den första hälften av 1990-talet sjönk antalet tonårsaborter, för att under perioden 1995@2002 öka med nästan 50 % @ en ökning som var störst bland yngre tonåringar. En stor del av abortökningen under slutet av 1990-talet berodde emellertid på att gravida tonåringar i allt högre grad valde att göra abort än att bli mammor, snarare än att fler tonåringar blev gravida. Andelen tonåringar som blir gravida är fortfarande lägre än i början av 1990-talet. Vid en jämförelse med våra nordiska grannländer kan noteras att graviditetstalen bland tonåringar i Sverige ökat något, samtidigt som de i Norge har minskat. Däremot är andelen gravida tonåringar som väljer att fullfölja sin graviditet betydligt lägre i Sverige, där siffran är drygt 20 % mot Norges ca 40 %. Detta är en förklaring till att abortstatistiken i Sverige ser annorlunda ut än i vårt grannland i väst, trots att skillnaderna i antalet graviditeter inte är markanta.
Det bör påpekas att Sverige i en internationell jämförelse har en låg frekvens av tonårsgraviditeter. Graviditetstalet bland tonåringar i Sverige är exempelvis cirka hälften av vad det är i Kanada och Storbritannien, och knappt en tredjedel i jämförelse med USA. Den positiva utvecklingen i Sverige kan framför allt tillskrivas utbyggnaden av ungdomsmottagningar och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.
För att betona vikten av att tala om värdefrågor i samband med undervisningen om sex och samlevnad gjorde regeringen en ändring i kursplanerna för grundskolan i de samhällsorienterande ämnena år 2000. Där markeras nu att tid ska avsättas för att reflektera över till exempel sexualitet och kärlek. Som ett nästa steg i detta arbete gav regeringen i februari år 2005 Myndigheten för skolutveckling medel för att genomföra en jubileumskonferens tillsammans med RFSU med anledning av att sex- och samlevnadsundervisningen funnits i 50 år. Myndigheten kommer också att genomföra fyra regionala konferenser samt ta fram ett material som kan medverka till att kvaliteten i sex- och samlevnadsundervisningen stärks.
Vidare uppdrog regeringen i maj 2005 åt Skolverket att göra en översyn av målen i de olika kursplaner som rör kunskapsområdet sex och samlevnad för grund- och gymnasieskolan samt att överväga hur kunskapsområdet tydligare kan lyftas fram i dessa dokument. Skolverket ska även överväga behovet av eventuella förändringar i läroplanen med anledning av den översyn som följer av den nya skollagen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.