Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökade resurser till sämre ställda barn

Skriftlig fråga 2004/05:712 av Palm, Veronica (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-01-13
Anmäld
2005-01-17
Besvarad
2005-01-19
Svar anmält
2005-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 januari

Fråga 2004/05:712

 av Veronica Palm (s) till socialminister Berit Andnor om ökade resurser till sämre ställda barn

I årets budget höjer vi barnbidraget. Det är bra. Pengar som är riktade till att utjämna de ekonomiska villkoren för barn och barnfamiljer. Vi har dessutom fattat beslut om att införa flerbarnstillägg från andra barnet och att höja underhållsstödet. Också det är beslut som leder till bättre möjligheter för alla barn. Det är med glädje och stolthet jag kan konstatera att vi prioriterar barn och barnfamiljer, och då med fokus på de som har det svårast ekonomiskt.

Det finns dock problem. Delar av våra satsningar från den statliga budgeten riskerar att blir förtäckta stöd i kommunala budgetar i stället för att komma ensamma föräldrar till del.

I många kommuner betyder en höjning av barnbidraget eller underhållsstödet en neddragning av försörjningsstödet med samma summa. Det kan väl inte vara meningen att de barn som lever i familjer som har det allra tuffast ekonomiskt inte ska få ta del av satsningar på barn och barnfamiljer.

Min fråga till ministern är:

Hur ser ministern på ovanstående problem?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:712 besvarad av Berit Andnor

den 19 januari

Svar på fråga 2004/05:712 om ökade resurser till sämre ställda barn

Socialminister Berit Andnor

Veronica Palm har frågat mig hur jag ser på problemet med att delar av våra satsningar på barnfamiljerna riskerar att bli förtäckta stöd i kommunala budgetar i stället för att komma ensamma föräldrar till del.

Alltför många barn lever i ekonomiskt utsatta familjer. I augusti i år presenterade en arbetsgrupp inom Regeringskansliet rapporten Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41). Rapporten visar att barn till ensamstående föräldrar och barn till personer som är födda utomlands är överrepresenterade i den gruppen.

Den allt överskuggande orsaken till ekonomisk utsatthet är att föräldrarna saknar arbete. Kampen mot arbetslösheten står därför överst på regeringens dagordning. Därutöver görs satsningar för barnfamiljer med svag ekonomi.

I 2004 års ekonomiska vårproposition har regeringen avsatt 1 miljard kronor från 2006 för att höja underhållsstödet, förbättra bostadsbidraget och införa ett barntillägg för studerande. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2005 aviserat förbättringar inom barnbidraget.

Regeringen avser att föreslå att barnbidraget höjs med 100 kr från 2006. Regeringen avser samtidigt att föreslå ett flerbarnstillägg med 100 kr för det andra barnet och att flerbarnstillägget höjs med 100 kr från och med det tredje barnet.

Genom dessa satsningar på barnfamiljerna förstärks den ekonomiska tryggheten för en av de grupper som tidigare fått känna av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Det innebär att behovet av ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd @ socialbidrag @ minskar generellt sett.

Socialbidrag är avsett att vara ett yttersta skyddsnät för människor i tillfälliga ekonomiska kriser. För majoriteten av dem som beviljas socialbidrag utgör också bidraget ett kortvarigt stöd. För de barnfamiljer som tvingas leva på socialbidrag under en längre tid är situationen dock bekymmersam. Det fanns ungefär 22 000 barnfamiljer med långvarigt socialbidrag år 2002, varav 46 % var ensamstående föräldrar. Att vara långvarigt beroende av socialbidrag påverkar en människas hela livssituation och riskerar i längden att skapa en känsla av utanförskap.

En av våra största utmaningar är att ge arbetsföra personer som i dag lever på socialbidrag tillträde till arbetsmarknaden. Det ställer i sin tur krav på en rad åtgärder inom såväl utbildningsväsendet som inom arbetsmarknadspolitiken. Människors försörjning bör främst tryggas genom arbete eller genom de generella välfärdssystemen.

Det kan vidare konstateras att rätten till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen bygger på en individuell behovsprövning. Genom försörjningsstödet ska människor tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den fastställda riksnormen utgör en miniminorm som ska täcka vissa grundläggande kostnader. Det finns inget som hindrar att kommunerna vid en individuell behovsprövning överstiger denna nivå. Den aviserade höjningen av barnbidraget och underhållsstödet syftar till att förbättra barnfamiljernas situation. Regeringen utgår från att dessa intentioner är vägledande vid kommunernas bedömning av det behovsprövade socialbidraget.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.