Ökade resurser till marksanering
Skriftlig fråga 2007/08:415 av Johansson, Ann-Kristine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-12-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-12-05
- Besvarad
- 2007-12-18
- Svar anmält
- 2007-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga
2007/08:415 Ökade resurser till marksanering
av Ann-Kristine Johansson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
På många platser i Sverige, inte minst i mitt eget hemlän Värmland, finns gammal industrimark som är starkt förorenad av miljöfarliga ämnen. Det är ytterst angeläget att staten bidrar till kraftfulla insatser för att sanera dessa gamla miljöförsyndelser. Det handlar om ansvaret för vår miljö men det är också en näringspolitisk fråga. Det kan bli ett tungt och kanske omöjligt ekonomiskt åtagande för ett företag att sanera mark som har förorenats av tidigare ägare. I värsta fall kan det leda till konkurs. Företag kan också avstå från att överta ett utvecklingsbart industriområde inför risken att få utföra en kostsam sanering. Regeringen har tyvärr minskat anslaget till marksanering. Det största regeringspartiet sade i valrörelsen att anslaget skulle halveras. Kommer det vallöftet att infrias? Vi oroas alla över klimathotet. Men åtgärder på det området får inte leda till att traditionellt miljöarbete försummas.
Jag vill fråga miljöministern vad han är beredd att göra för att saneringen av förorenad industrimark ska kunna bedrivas på ett kraftfullt sätt.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:415 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2007/08:415 Ökade resurser till marksanering
Miljöminister Andreas Carlgren
Ann-Kristine Johansson har frågat mig vad jag är beredd att göra för att saneringen av förorenad industrimark ska kunna bedrivas på ett kraftfullt sätt.
Riksdagen har efter förslag i propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (2004/05:150) beslutat att ett delmål till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska vara att samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Målet innebär också att åtgärder ska genomföras vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. Det målet ligger fast.
Behandling av förorenade områden ingår också i den strategi för markskydd med tillhörande ramdirektiv som EU-kommissionen presenterat. Direktivets syfte är att värna hållbart nyttjande av marken och att skydda markens olika funktioner. I direktivet finns krav på att peka ut och göra åtgärdsprogram för prioriterade områden som är särskilt utsatta för markförsämringsprocesser som till exempel erosion, skred, utarmning av organiskt material och kompaktering, samt krav på identifiering, inventering och sanering av förorenade områden. Frågan har diskuterats i rådsarbetsgruppen under hösten och ordföranden har för avsikt att nå en politisk överenskommelse nu i december.
För att målen för förorenade områden ska kunna nås anslås varje år statliga medel som gör det möjligt att söka statligt bidrag för undersökningar och efterbehandlingsåtgärder på områden där det inte finns någon ansvarig för avhjälpande. Regeringen avser också att i kommande miljömålsproposition se över förutsättningarna för att nå målen.
När det gäller ansvaret för sanering av förorenade områden är det enligt bestämmelserna i miljöbalken i första hand den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen som är ansvarig för avhjälpande av miljöskador. I andra hand kan vissa fastighetsägare som förvärvat förorenade fastigheter bli skyldiga att bekosta de undersökningar och det avhjälpande som följer av 10 kap. miljöbalken. Emellertid innebär bestämmelserna i 10 kap. också att en samlad skälighetsbedömning ska göras när ansvaret för att avhjälpa miljöskador bestäms, bland annat ska beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum. Skälighetsbedömningen kan alltefter omständigheterna leda till fullt, jämkat eller inget ansvar.
Jag har i andra sammanhang fått synpunkter om att reglerna om ansvaret för miljöskador är svåra att tillämpa, till exempel när det gäller den skälighetsavvägning som ska göras. Det är därför angeläget både för de som kan vara ansvariga för ett avhjälpande och för de myndigheter som har att tillämpa reglerna i miljöbalken att en praxis på området växer fram hos miljödomstolarna. Jag kommer att följa den fortsatta rättsutvecklingen på området och vilka konsekvenser denna får för enskilda, företag och myndigheter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.