Ökade priser för fjärrvärme

Skriftlig fråga 2025/26:862 av Isak From (S)

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fjärrvärmen är en av Sveriges mest avgörande samhällsfunktioner och en grundläggande del av vår kritiska infrastruktur. Den säkerställer att bostäder, sjukhus och industrier har tillförlitlig uppvärmning och varmvatten. Utan fjärrvärme skulle det svenska elnätets kapacitet behöva öka med hela 70 procent för att kunna värma upp alla fastigheter. Det minskar risken för effektbrist och elavbrott avsevärt.

Men! Fjärrvärmepriserna i Sverige blev markant dyrare under perioden 2022–2025. Ökningen är bred – både kommunalt och privat ägda bolag har ökat priserna – men skillnaden mellan ägarformerna har förstärkts. Privatägda bolag, särskilt i små kommuner, har ökat priserna betydligt mer än kommunalt ägda bolag. En central förklaring ligger i avgiftsstrukturen.

Privata aktörer lägger en större andel av priset i fasta avgifter, vilket höjer den totala kostnaden utan att den rörliga delen – som kunder oftare jämför – ökar lika mycket, och det finns ett bolag som pekas ut som särskilt aggressivt i sina höjningar.

I en analys i Affärsvärlden av 290 fjärrvärmenät pekas detta bolag ut som den aktör som står bakom de högsta priserna i landet. Bolaget ingår i AP-fondernas infrastruktursatsning. Enligt rapporten äger bolaget samtliga tio fjärrvärmenät med de högsta priserna i Sverige. Dyrast är nätet i Älvdalen, där priset uppges ligga på 314 kronor per kvadratmeter.

Totalt kontrollerade bolaget dessutom 27 av de 30 dyraste fjärrvärmenäten under 2025. Bolagets genomsnittliga prishöjning låg på omkring 13 procent, jämfört med branschsnittet på 9 procent.

Trots de kraftiga prishöjningarna fortsätter bolaget enligt Affärsvärlden att redovisa svaga ekonomiska resultat. Förlusterna och skuldsättningen ska ha ökat i takt med att bolaget expanderat genom uppköp av mindre och medelstora fjärrvärmenät runt om i Sverige.

Det privata bolaget har högre räntekostnader per krona räntebärande skuld, vilket tyder på högre internräntor eller finansieringsvillkor som kan fungera som ett sätt att föra över vinster inom koncernen.

Under 2023 och 2024 anmäldes detta bolag flera gånger till Konkurrensverket för misstänkt missbruk av marknadsställning. Energimarknadsinspektionen har dessutom riktat kritik mot bolagets prishöjningar. Affärsvärlden pekar samtidigt på att svenska pensionssparare indirekt påverkas eftersom AP3 och AP4 äger omkring 40 procent av bolaget via ytterligare ett bolag.

När investeringen presenterades beskrev AP4 bolagets strategi – att köpa och driva små och medelstora fjärrvärmenät – som unik. Kritiker menar nu att strategin i stället har lett till snabbt stigande fjärrvärmepriser, särskilt i små kommuner. Trots bolagets stora prishöjningar och trots bolagets svaga ekonomi har man samtidigt delat ut hög avkastning till ägarna.

Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är därför:

Avser ministern och regeringen att ta något initiativ för att, mot bakgrund av det som anförts ovan, hindra att det uppstår en förtroendekris för fjärrvärmen?