Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökade maxtaxekostnader för kommunerna

Skriftlig fråga 2002/03:1218 av Tjernberg, Gunilla (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-07-10
Besvarad
2003-07-24
Besvarad
2003-07-25
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 juli

Fråga 2002/03:1218

 av Gunilla Tjernberg (kd) till statsrådet Lena Hallengren om ökade maxtaxekostnader för kommunerna

Kristdemokraterna har vid flera tillfällen varnat för maxtaxan i barnomsorgen och dess effekter för kommunerna. Nyligen har Kommunförbundet släppt en slutrapport om notan för maxtaxan. Slutsatsen Kommunförbundet drar är att maxtaxan kostat kommunerna 1,7 miljarder mer än vad de fått i kompensation av staten. Om inte staten justerar denna obalans kommer kommunerna tvingas ta pengar från andra kommunala verksamheter, eller att minska personaltätheten och effektivisera för att finansiera maxtaxan. Minskad personaltäthet rimmar illa med regeringens tidigare löften om flera tusen nya förskollärare.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att justera obalansen mellan vad regeringen gett kommunerna för att införa maxtaxan och den verkliga kostnaden?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1218 besvarad av Lena Hallengren

den 24 juli

Svar på fråga 2002/03:1218 om ökade maxtaxekostnader för kommunerna

Statsrådet Lena Hallengren

Gunilla Tjernberg (kd) har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att justera obalansen mellan vad regeringen gett kommunerna för att införa maxtaxan och den verkliga kostnaden.

Regeringen gav i december 2001 Skolverket i uppdrag att följa upp och utvärdera maxtaxan, kvalitetssäkringen, förskoleverksamheten för arbetslösas och föräldraledigas barn och den allmänna förskolan för fyra- och femåringar. Uppdraget ska redovisas årligen under de närmaste fem åren med en slutredovisning den 1 mars 2007.

Skolverkets uppföljning av maxtaxan ska bland annat omfatta förändrad efterfrågan och barns vistelsetider. Vidare ska kommunernas egen avgiftspolitik och bidragsgivning till förskolor och fritidshem med en annan huvudman redovisas. Kvalitetsfrågor som till exempel barngruppernas storlek, personaltäthet och utbildningsnivån hos personalen ska följas upp.

Maxtaxan har inneburit att avgifterna sänkts i förskola och fritidshem och att de tidigare stora skillnaderna mellan kommunerna minskat kraftigt. Barnfamiljernas konsumtionsutrymme har förbättrats påtagligt. Kommunerna kan inom maxtaxans ram föra en egen avgiftspolitik. Närmare 200 kommuner använder sig av denna möjlighet och har egna bestämmelser om antalet betalmånader, tidsrelatering och avgiftsreducering när barnet är sjukt. Vid bedömning av kommunernas kostnad för maxtaxan, som kommunerna har kompenserats för med 3,4 miljarder, måste effekterna på den totala kommunala ekonomin beaktas.

De nämnda reformerna på förskoleområdet är fullt ut finansierade av staten och Skolverkets första uppföljning av maxtaxereformen visar att den genomsnittliga kvaliteten i förskolan inte har försämrats.

Skolverkets uppföljning av maxtaxan, i vilken statistik från samtliga kommuner inhämtats och ett stort antal föräldrar och personal tillfrågats, är således mycket positiv då det visar sig att kvaliteten bibehållits då fler barn kommit in i förskolan.

Det är glädjande och dessutom mycket viktigt att fler barn får del av förskolans pedagogiska verksamhet samtidigt som kvaliteten inte försämras. Det är dessutom glädjande att barnfamiljerna har fått en bättre ekonomi. Enligt Skolverket är fler barn i förskolan men närvarotiderna har inte ökat. Inte heller barngrupperna har blivit större.

Att sänka avgifterna och ge fler barn tillgång till verksamheten behöver således inte innebära att kvaliteten försämras. Detta är en viktig slutsats som vi kan dra av uppföljningen från Skolverket.

För regeringen är det viktigt att avgifterna i förskolan ligger på en låg och rättvis nivå för alla barnfamiljer. Regeringen ersätter därför kommunerna för det inkomstbortfall som maxtaxan innebär. Dessutom finns särskilda kvalitetssäkringsmedel på en halv miljard årligen som ska användas till personalförstärkningar och kompetenshöjning av personal. Huvuddelen av bidraget används till personalförstärkningar.

Regeringen kommer att fortsätta att prioritera förskolan. En viktig satsning är vallöftet om att införa ett riktat statligt bidrag till kommunerna för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. Reformen kommer att påbörjas under mandatperioden och genomföras successivt i den takt som samhällsekonomin tillåter.

Regeringen följer noga utvecklingen av reformen maxtaxa och allmän förskola med mera och kommer att följa upp både Skolverkets och Kommunförbundets siffror och andra uppgifter rörande maxtaxan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.