Ökad transparens i processen som leder fram till beslut om fiskekvoter

Skriftlig fråga 2024/25:169 av Emma Nohrén (MP)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Processen då fiskekvoterna framförhandlas kännetecknas av en mycket låg, eller obefintlig, grad av transparens. Det gäller både folklig insyn i de förberedande organ som bereder medlemsländernas ståndpunkter inför de årliga kvotförhandlingarna i ministerrådet, liksom insynen i ministerrådets möten. När det gäller ministerrådet är det exempelvis omöjligt att få reda på vilket land som drivit vilken ståndpunkt samt närmare detaljer kring ståndpunkter och argument. Exempelvis spreds ryktet efter förra årets förhandlingar att det var den finska delegationen som drev på för höjda kvoter i Östersjön och Bottniska viken, medan det i Finland cirkulerade ett rykte att det var den svenska delegationen som drev på för ökade kvoter. Det är omöjligt att kontrollera vilka påståenden som stämmer. 

Insynen i ministerrådets processer är extremt låg, men insynen i det oerhört viktiga förberedande organet Baltfish är obefintlig. Det finns ingen hemsida, och när möten avses att hållas tillkännages inte någonstans, inte heller mötesdagordningar, mötesprotokoll eller någon typ av offentligt tillgängligt register över olika typer av dokument relaterade till processen och de möten som hålls. 

Omfattande kritik mot avsaknaden av transparens i processerna då fiskekvoter framförhandlas och beslutas har framförts av en mängd organisationer, och exempelvis EU:s ombudsman har krävt offentliga register över alla dokument som produceras och cirkuleras, även i förberedande organ.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

Vilka konkreta handlingar avser ministern att vidta för att aktivt verka för att öka transparensen under hela processen som leder fram till att fiskekvoter beslutas?