Ökad salthalt i Vättern och i andra sjöar
Skriftlig fråga 2011/12:48 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-10-17
- Anmäld
- 2011-10-18
- Besvarad
- 2011-10-26
- Svar anmält
- 2011-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 oktober
Fråga
2011/12:48 Ökad salthalt i Vättern och i andra sjöar
av Peter Persson (S)
till miljöminister Lena Ek (C)
Vättern blir allt saltare. Salthalten har ökat tydligt sedan mätningarna började för drygt 40 år sedan. Salthalten är i dag ca 25 procent högre än när mätningarna startade och enligt länsstyrelsen finns det framför allt tre orsaker till detta. Dessa är vägsaltet, reningsverkens kemikaliebruk samt användningen av klor inom pappersindustrin. Det uppges också finnas en fjärde påverkansfaktor av okänt slag.
Även om det ligger långt fram i tiden kan det uppstå problem, som att ekosystemet förändras när mer salttoleranta organismer kan ersätta andra.
Vättern är dricksvattentäkt för bland annat Jönköpings kommun och för totalt ca 250 000–300 000 människor.
Om den ökade salthalten är en process som även pågår i våra andra sjöar utifrån vägsaltet och kemikalieanvändning så borde problemet uppmärksammas också generellt.
Vilka initiativ avser miljöministern att ta i fråga om den ökade salthalten i Vättern och i andra sjöar?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:48 besvarad av Miljöminister Lena Ek
Svar på fråga
2011/12:48 Ökad salthalt i Vättern och i andra sjöar
Miljöminister Lena Ek
Peter Persson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta i fråga om den ökade salthalten i Vättern och i andra sjöar.
Den ökande salthalten i Vättern och andra sjöar är precis som Peter Persson nämner inget stort problem i dag men kan bli det på sikt. Nationellt är ökade salthalter, på grund av vägsaltning vintertid, i dag i första hand ett problem för grundvatten. Vägsaltning är sannolikt även en väsentlig källa till ökningen i Vättern. Långtidseffekterna av vägsaltets inverkan på vattentäkter är dock relativt dåligt kända och därför pågår forskning om detta.
Regeringen och Trafikverket har sedan länge haft som mål att minska mängden salt på vägarna. Målsättningen har varit att saltanvändningen ska minimeras utan att kraven på hög trafiksäkerhet och god framkomlighet minskar. Arbetet har gett resultat. Från vintern 1993/94 till vintern 2008/09 har saltförbrukningen minskat med nästan 50 pro-cent, från ca 420 000 ton till 230 000 ton. Dessutom byggs på vissa utsatta platser fysiska skydd för att skydda grund- och ytvatten, både från salt och andra föroreningar från vägen.
Det är mycket viktigt att vattenkvaliteten i våra vatten skyddas och förbättras och regeringen prioriterar därför havs- och vattenmiljöarbetet, liksom arbetet för en giftfri miljö. Jag konstaterar samtidigt att mycket arbete pågår på länsstyrelser, kommuner och inom ramen för vattenförvaltningen. Exempelvis har Trafikverket tillsammans med Sveriges geologiska undersökning (SGU) ett samarbete kring vägars påverkan på vattentäkter som är en del i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Inom ramen för vattenförvaltningen finns miljökvalitetsnormer för klorid i grundvatten som ska vara uppfyllda senast år 2015.
Vad gäller Vättern så pågår arbete med vattenskyddsområden i kommuner runt sjön. Inom ramen för vattenförvaltningen finns ett särskilt åtgärdsprogram för området runt Vättern som fokuserar på bland annat ökad övervakning och fortsatt arbete med att minska tillförseln av förorenande ämnen. Dessutom finns en särskild vattenvårdsplan för Vättern fastställd av kommuner, landsting, företag, intressesammanslutningar och länsstyrelser runt sjön där åtgärder mot saltpåverkan ingår.
Mot bakgrund av detta ser jag för närvarande inte något behov av ytterligare åtgärder i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.