Ökad rättssäkerhet vid adoption
Skriftlig fråga 2020/21:1804 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-12
- Överlämnad
- 2021-02-15
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nyligen rapporterades att Nederländerna stoppar alla internationella adoptioner efter att en statlig utredning visat att barn blivit stulna eller köpta från sina biologiska föräldrar. I rapporteringen noteras att man trots vissa reformer anser att insynen i adoptionsprocessen i vissa länder inte är tillräcklig.
Vidare påpekas att Sverige har fler adopterade personer än Nederländerna, och det adopteras från samma länder. Dessutom tas det upp att en rapport nyligen släppts från den svenska adoptionsverksamheten, men rapporten fokuserar inte på korruption som man gjort i Nederländerna.
Statskontoret bedömer i rapporten att ”nuvarande organisering är ändamålsenlig och ger bäst förutsättningar för att säkerställa barnrättsperspektivet och rättssäkerheten i den internationella adoptionsverksamheten.” Samtidigt noteras bland annat att det finns vissa risker med den adoptionsverksamhet som sker från Sverige och att ”det är svårt att fullt ut garantera rättssäkerheten och barnrättsperspektivet i varje enskilt adoptionsfall.”
Detta indikerar brister och att åtgärder behövs.
Både rättssäkerheten i stort och det barnrättsliga perspektivet ska vara fullgod. För att en svensk barndomsgaranti ska vara gällande behöver processerna kring adoptionsverksamhet uppenbarligen ses över.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Har regeringen planer på att se över de processer kring adoption som Sverige är inblandade i och lägga fram lagförslag för att öka rättssäkerheten och stärka barnrätten?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1804 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1804 av Mikael Eskilandersson (SD)
Ökad rättssäkerhet vid adoption
Mikael Eskilandersson har frågat justitie- och migrationsministern om regeringen har planer på att se över de processer kring adoption som Sverige är inblandade i och lägga fram lagförslag för att öka rättssäkerheten och stärka barnrätten. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Under de senaste årtiondena har regler och internationella konventioner trätt i kraft som syftar till att säkra att adoptioner sker på ett tryggt och lagligt sätt. 1997 ratificerade Sverige 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Grundläggande i konventionen är att staterna har ett ansvar för att barnets bästa beaktas i varje del av adoptionsprocessen. Konventionen ska genom vissa garantier mellan de anslutna staterna bl.a. förhindra bortförande eller handel med barn i samband med internationella adoptioner. I varje land finns en ansvarig centralmyndighet med tydligt utpekat ansvar i enlighet med konventionen. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är svensk centralmyndighet i konventionens mening och ansvarar bland annat för auktorisation och tillsyn.
Auktorisationsvillkor och tillsyn har skärpts genom åren. Sedan 2005 kräver Sveriges regelverk auktorisation i två led. Det innebär att utöver en prövning av de adoptionsförmedlande organisationerna i Sverige så prövas även länder, del av länder eller adoptionskontakter som organisationerna får förmedla barn från eller genom. Några av de grundläggande kraven är att landet har en adoptionslagstiftning eller annan tillförlitlig reglering av internationella adoptioner som beaktar de grundläggande principer som uttrycks i barnkonventionen och i 1993 års Haagkonvention.
Statskontoret fick i februari 2020 i uppdrag att se över organiseringen av den internationella adoptionsverksamheten i Sverige. Uppdraget gavs bl.a. mot bakgrund av det kraftigt minskade antalet adoptioner de senaste 15–20 åren. Uppdraget innebar att överväga om organiseringen bör förändras utifrån ett fokus på hur rättssäkerhet, barnrättsperspektivet och kompetens kan säkerställas. I redovisningen av uppdraget den 29 januari 2021 kom Statskontoret fram till att Sverige har en ändamålsenlig organisering av adoptionsförmedlingen i Sverige. Utredningen visar att internationella adoptioner efter hand har blivit allt mer säkra och trygga, både för barnen och för de som adopterar, men att barnrättsperspektivet och rättssäkerheten kan förbättras ytterligare. Regeringen ser nu över behovet av åtgärder utifrån Statskontorets förslag.
Stockholm den 24 februari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.