Ökad psykisk ohälsa
Skriftlig fråga 2020/21:1976 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-25
- Överlämnad
- 2021-02-26
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den psykiska ohälsan bland unga ökar stadigt vartefter pandemin fortskrider. Det framgår av en enkät som redovisades i Ekot den 25 februari 2021. Enkäten visar att över hälften av regionernas ungdomsmottagningar har märkt av en ökning, i synnerhet bland dem som är mellan 16 och 23 år. Samtidigt vet vi att det finns ett mörkertal som är ännu större. Detta är en alarmerande och skrämmande utveckling.
Det tycks också som att tillstånden blir allt allvarligare. Vissa regioner uppger till och med att de sett fler unga som är deprimerade, har minskad livslust och problem med mat och ätande.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka den ökande spridningen av psykisk ohälsa bland unga?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1976 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1976 av Betty Malmberg (M)
Ökad psykisk ohälsa
Betty Malmberg har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka den ökande spridningen av psykisk ohälsa bland unga.
Psykisk ohälsa är en viktig och angelägen fråga för mig och regeringen och psykisk ohälsa är en vår tids stora folksjukdomar. Jag har samma svar på frågan som på riksdagsfråga 2020/21:1809 Ungas psykiska ohälsa i spåren av pandemin. Regeringen gjorde under 2020 en historisk satsning på psykisk hälsa och suicidprevention och fördelade 2,2 miljarder kronor för detta ändamål. På fem år har den statliga satsningen på psykisk hälsa mer än fördubblats. Regeringens satsning fortsätter under 2021 och vi satsar även i år cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder.
Regeringens satsningar har bidragit till att covid-19-pandemin ännu inte påverkat barn- och ungdomspsykiatrins tillgänglighet. Andelen barn och unga som behöver vänta lägre än trettio dagar för en första bedömning inom BUP har inte har ökat under 2020, jämfört med 2019. Som jag lyfte i mitt svar på riksdagsfråga 2020/21:678 Långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin, är en framgångsfaktor till detta vårdens goda omställningsförmåga. Regionerna har agerat snabbt och lyckats ersätta fysiska besök med digitala. Regeringen har bidragit till vårdens omställning genom att tilldela regionerna 24 miljoner kronor i syfte att utveckla och stärka digitala kontaktmöjligheterna till verksamheter som möter patienter med psykisk ohälsa.
Regeringen beslutade 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela
100 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner under 2018–2020 för att stärka socialtjänstens insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen skulle bidra till att stärka socialtjänstens insatser till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, förbättra arbetet mot psykisk ohälsa, öka socialtjänstens kompetens om barn och unga med psykisk ohälsa samt stärka samverkan mellan landsting och kommun när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, men också inom kommunens egna verksamheter.
Regeringen har även tillsatt utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga, som bland annat ska bedöma hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas ändamålsenligt stöd i högre utsträckning än vad som sker i dag. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen i slutet av 2021. Dessutom har regeringen tillsatt en delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Delegationen ska verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med fokus på kortare väntetider. Därutöver har Socialstyrelsen lämnat förslag på hur myndigheten kan stödja regionernas hantering av uppdämda vårdbehov orsakade av utbrottet av covid-19.
I januari 2021 inrättade Folkhälsomyndigheten en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention. Funktionen ska arbeta brett och med tanke på covid-19-pandemin har den blivit än mer betydelsefull. Regeringen har därutöver gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda behovet av en nationell stödlinje till personer med psykisk ohälsa.
Regeringen kommer att följa hur nämnda satsningar och initiativ påverkar de ungas psykiska hälsa under den pågående covid-19-pandemin.
Stockholm den 10 mars 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.