Ökad produktivitet i vården
Skriftlig fråga 2021/22:1290 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-17
- Överlämnad
- 2022-03-17
- Anmäld
- 2022-03-18
- Svarsdatum
- 2022-03-30
- Besvarad
- 2022-03-30
- Sista svarsdatum
- 2022-03-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverige har länge haft en trygg och säker sjukvård. Den stabiliteten har under de senaste decennierna monterats ned av styrande regeringar. Vårdköerna har växt sig längre, och människor får vänta olagligt länge på att få vård för sina besvär.
Trots den ohållbara situationen där sjuka dör i vårdköerna har Sverige gott om både läkare och sjuksköterskor. Med 4,3 läkare per 1 000 invånare är vi ett av de länder som har högst läkartäthet i OECD. Genomsnittet i OECD är 3,6 läkare per 1 000 invånare. Samtidigt har Sverige 10,9 sjuksköterskor per 1 000 invånare, och snittet i OECD är 8,8.
Oaktat den stabila uppsättningen läkare och sjuksköterskor som finns i Sverige råder det fortfarande ohållbara kötider för att få vård, och delar av problemet ligger i att produktiviteten är låg. En svensk läkare tar i genomsnitt emot 2 600 besök per år, medan en tysk läkare tar emot 9 800 besök per år och en slovakisk läkare hela 11 100 besökare per år. Det är ohållbart att Sverige ligger lägst i hela EU, och särskilda insatser måste göras för att stärka den svenska sjukvården.
Med anledning av det ovan nämnda vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Hur avser ministern att agera för att åstadkomma ökad produktivitet och fler patientbesök?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1290 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:1290 av Linda Lindberg (SD)
Ökad produktivitet i vården
Linda Lindberg har frågat mig hur jag avser att agera för att åstadkomma ökad produktivitet och fler patientbesök.
Hälso- och sjukvårdens produktivitet, kapacitet och effektivitet har en central roll för vårdens tillgänglighet och väntetider. Jag vill i det här sammanhanget påminna om att svensk hälso- och sjukvård uppvisar mycket goda medicinska resultat. Vårdens personal är mycket yrkesskicklig. Det är också bra att känna till att länder redovisar antalet yrkesverksamma läkare på olika sätt och att en del besök som genomförs hos läkare i några länder genomförs hos t.ex. sjuksköterskor i andra länder. Därtill är hälso- och sjukvården organiserad på olika sätt så att det som i ett land kräver flera besök kan hanteras under ett besök, eller genom en digital kontakt, i ett annat land. Sammantaget är det således svårt att jämföra och dra långtgående slutsatser om besöksstatistik mellan olika länder.
Regionerna och kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården. För att stödja regionerna att öka tillgängligheten och korta väntetiderna avsätter regeringen t.ex. årligen tre tillgänglighetsmiljarder och drygt sex miljarder kronor för att stödja utvecklingen av en nära och tillgänglig vård. Flera insatser, däribland stora ekonomiska tillskott, har genomförts för att korta väntetider som uppstått som en konsekvens av covid-19-pandemin.
Vidare gav regeringen den 3 mars 2022 Socialstyrelsen i uppdrag att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering. Socialstyrelsen ska bl.a. utveckla metodstöd och stödja regionerna i deras arbete med att implementera produktions- och kapacitetsplanering. Regeringen har även gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att möjliggöra för regionerna att i realtid se ledig kapacitet hos landets samtliga vårdgivare genom att utreda förutsättningarna för ett nationellt vårdsöksystem. På så sätt kan väntetider kortas och hälso- och sjukvårdsystemets samlade kapacitet användas mer effektivt.
Stockholm den 30 mars 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

