Ökad öppenhet och offentlighet inom EU
Skriftlig fråga 2007/08:217 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-01
- Anmäld
- 2007-11-02
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-11-14
- Svar anmält
- 2007-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 november
Fråga
2007/08:217 Ökad öppenhet och offentlighet inom EU
av Margareta Cederfelt (m)
till statsrådet Cecilia Malmström (fp)
De 27 medlemsländerna inom EU kan snart se fram emot ett nytt EU-fördrag. Fördraget kommer eventuellt att påverka enskilda personers möjlighet att få ta del av handlingar inom EU:s institutioner. I fördraget betonas att de handlingar som kommer från institutionerna omfattas av offentlighetsreglerna. Däremot är EU:s domstol, den europeiska centralbanken och den europeiska investeringsbanken undantagna från offentlighetsprincipen i det tillgängliga fördragsutkastet.
Med anledning av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att öppenheten inom EU ska öka gentemot medborgarna.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:217 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2007/08:217 Ökad öppenhet och offentlighet inom EU
Justitieminister Beatrice Ask
Margareta Cederfelt har frågat Cecilia Malmström vilka åtgärder hon avser att vidta för att öppenheten inom EU ska öka gentemot medborgarna. Frågan har överlämnats till mig.
Bestämmelserna om handlingsoffentlighet i det nuvarande EG-fördraget gäller endast Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Genom reformfördraget utsträcks bestämmelserna till att gälla unionens samtliga institutioner, myndigheter och organ, med den begränsningen att Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) ska omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet endast beträffande deras administrativa verksamhet.
Enligt min uppfattning måste utgångspunkten vara att reglerna om handlingsoffentlighet ska gälla fullt ut för unionens samtliga institutioner, myndigheter och organ. Det bör alltså inte finnas några begränsningar avseende ECB, EIB och EU-domstolen. I förhandlingarna om det konstitutionella fördraget verkade Sverige för att begränsningarna inte skulle skrivas in i fördraget. Det svenska förslaget vann dock inte gehör bland övriga medlemsstater. Under förhandlingarna om EU:s reformfördrag fanns det inte förutsättningar att driva frågan. Regeringen avser dock att fortsätta att verka för att reglerna förbättras i samband med framtida fördragsrevisioner.
Utöver det som jag redan har nämnt innebär det nya fördraget ytterligare framsteg för öppenheten. Det tydliggörs att principen om öppenhet avser all unionens verksamhet, något som saknades i det konstitutionella fördraget. Dessutom införs en ny regel om öppna möten när rådet diskuterar och antar lagstiftning. EU:s institutioner ska vidare medverka till en öppen debatt och föra en regelbunden dialog med medborgare, föreningar och organisationer om unionens verksamhet.
Sverige har ända sedan anslutningsförhandlingarna haft som målsättning att försöka påverka EU att bli öppnare och mer tillgängligt för medborgarna. En av de stora framgångarna i detta arbete är den EG-förordning som reglerar allmänhetens tillgång till handlingar i Europaparlamentet, rådet och kommissionen (öppenhetsförordningen) och som antogs under det svenska ordförandeskapet 2001. Sedan förordningen infördes har Sverige arbetat mycket aktivt i rådet och i domstolarna för att påverka tillämpningen av förordningen i en öppenhetsvänlig riktning, bland annat i frågor som rör förordningens företräde framför vissa specialregler. Det pågår nu en översyn av öppenhetsförordningen. Sverige kommer givetvis att ta en aktiv del i detta arbete. Det övergripande målet i de kommande förhandlingarna är att förordningen ska ändras i en öppenhetsvänlig riktning och att översynen inte ska innehålla några moment som kan uppfattas som ett steg tillbaka för öppenheten.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.