Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökad konkurrens

Skriftlig fråga 1999/2000:456 av Karlsson, Ola (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-01-21
Anmäld
2000-01-25
Besvarad
2000-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 1999/2000:456

 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Mona Sahlin om ökad konkurrens

I en artikel på DN Debatt den 14 januari pläderade statsrådet för ökad konkurrens med en hel rad förträffliga argument. "Jo, svag konkurrens leder till högre priser och därmed lägre välfärd för konsumenterna." "Jag vill redan nu säga att vi inte accepterar karteller och monopol." "Konkurrens mellan företag leder till lägre priser." "Omreglering och öppnande av marknader släpper fram nya idéer, nya företag och inte minst nya människor. "Vi har också sett att produktiviteten ökat inom de sektorer där det skett omregleringar." "Ökad konkurrens ger ökad produktivitet som i sin tur är en förutsättning för ökade reallöner." "Motståndet mot konkurrensen möter vi därför främst från välorganiserade intressen, medan småföretagen och de ännu ej födda företagen inte kan göra sig hörda." "Vi kommer med rapporten som underlag under våren att lägga en proposition som på en rad områden gör det lättare att bryta upp karteller och andra sammanslutningar mot konsumenterna. Sådana insatser är på samma gång rättvisa och effektiva, de bidrar därför till både bättre välfärd och ökad tillväxt."

Debattartikeln visar att ledande företrädare för regeringen äntligen kommit till insikt om vikten av konkurrens och alternativ till gagn för vanliga människor.

Vilka förändringar kommer regeringen att föreslå för att underlätta konkurrens inom, och alternativ till, de offentliga monopolen inom skola, vård och omsorg?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:456 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 25 januari

Svar på fråga 1999/2000:456 om ökad konkurrens

Statsrådet Mona Sahlin

Ola Karlsson har frågat mig vilka förändringar regeringen kommer att föreslå för att underlätta konkurrens inom och alternativ till, de offentliga monopolen inom skola, vård och omsorg.

Ola Karlsson hänvisar i sin fråga till min artikel på DN-debatt den 14 januari där jag kommenterade en ny rapport från Konkurrensverket som visade att en lång rad varor och tjänster är orimligt dyra i Sverige. I min artikel berör jag ett antal områden där jag anser att konkurrensen inte är acceptabel. Min artikel behandlar inte specifikt de områden som berörs i frågan, nämligen alternativ till offentliga monopol inom skola, vård och omsorg.

Vi ser nu en utveckling inom skola, vård och omsorg där alltfler alternativ håller på att växa fram. Dessa alternativ är sinsemellan mycket olika, från stora privata vårdföretag med verksamhet över hela landet till initiativ från anställda och brukare som vill förverkliga en idé och driva verksamheten tillsammans.

Regeringen anser att utbildning, vård och omsorg även fortsättningsvis ska vara en rättighet för alla, och den måste också i fortsättningen finansieras gemensamt och solidariskt, dvs. via skatten. Alternativ som kräver stora egna ekonomiska insatser av den enskilde för att få tillgång till dem kan inte accepteras.

Inom ramen för den gemensamma finansieringen finns det emellertid goda skäl att öppna för olika driftsformer @ samtidigt som det är självklart att det måste finnas regler, som garanterar att de skattepengar som går dit också leder till en bra verksamhet av hög kvalitet.

Jag ser positivt på utvecklingen mot större mångfald inom vård, skola och omsorg. Regeringen har också vidtagit ett antal initiativ för att främja en utveckling där exempelvis anställda inom vården eller föräldrar till förskolebarn vill driva verksamheten gemensamt. Ett exempel på det är den pågående satsningen Starta eget tillsammans. Vidare utsätts många verksamheter i kommuner och landsting för konkurrens genom upphandling. Ett viktigt instrument är lagen om offentlig upphandling. En parlamentarisk kommitté arbetar för närvarande med en översyn av upphandlingslagstiftningen. Ett delbetänkande remissbehandlas just nu.

Ett intressant projekt är den s.k. Kalmarmodellen som innebär att anställda ges möjlighet att själva ta över olika typer av kommunal verksamhet både inom vård och andra områden.

Det finns skäl att noga följa utvecklingen, både för att hitta de bästa metoderna att utveckla mångfald och alternativ och för att undvika problem som kan uppstå.

Utgångspunkten för detta arbete måste självklart vara att hitta de bästa lösningarna för brukarna/skattebetalarna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.