Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökad kompetensutveckling

Skriftlig fråga 1999/2000:364 av Norinder, Patrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-13
Besvarad
1999-12-21
Anmäld
2000-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 december

Fråga 1999/2000:364

 av Patrik Norinder (m) till statsrådet Mona Sahlin om ökad kompetensutveckling

Det råder en stor samstämmighet om att ökad kompetensutveckling är nödvändig inom det svenska arbetslivet. Sverige behöver detta för att kunna stå sig i konkurrensen mot omvärlden och det är en förutsättning för en stabil tillväxt och utveckling inom landet. Detta är såväl arbetsmarknadens parter som riksdagens ledamöter eniga om.

Vi bör därför ta till vara alla möjligheter inom EU:s nya mål 3-program att stärka kompetensutvecklingen för anställda i alla verksamheter.

Parterna på arbetsmarknaden har efter samtal med regeringen klart uttryckt sina prioriteringar, som parterna är överens om. Regeringen har dock frångått dessa i det samlade programdokumentet för mål 3 under åren 2000@2006 @ den s.k. SPD:n. Ånyo urholkas förtroendet för samtal med regeringen och även Sveriges möjligheter att stärka kompetensutvecklingen.

Regeringen har i SPD:n minskat medel för kompetensutveckling och fördelat dessa till ordinära arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I höstens budget avsätts medel för individuella kompetenskonton och AMS verksamhet reduceras. Vid utformningen av nya mål 3 så agerar regeringen tvärtom. Medel för kompetensutveckling minskas och för arbetsmarknadsåtgärderna ökas dessa.

Vilka politiska överväganden ligger bakom den förändrade inställningen i förhållande till överenskommelsen med parterna?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:364 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 21 december

Svar på fråga 1999/2000:364 om ökad kompetensutveckling

Näringsminister Björn Rosengren

Patrik Norinder har frågat statsrådet Mona Sahlin vilka politiska överväganden som ligger bakom den förändrade inställningen i förhållande till överenskommelsen med parterna om kompetensutvecklingen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Med den överenskommelse som träffades med parterna avser Patrik Norinder, så vitt jag kan förstå, det förslag till trepartsöverenskommelse om kompetensutveckling som Sture Nordhs arbetsgrupp träffade i september 1998. Med utgångspunkt från detta förslag aviserade regeringen i 1999 års vårproposition (prop. 1998/99:100) en satsning på 2,4 miljarder kronor under åren 2000@2002 för en generell stimulans till kompetensutveckling inom ramen för Europeiska socialfondens mål 3. Hälften av medlen skulle utgöra EU-medel och hälften statlig medfinansiering för dessa. Denna treåriga satsning ingick i överläggningarna inför budgeten mellan regeringspartiet och mp och v.

Regeringen har inte på något sätt förändrat sin inställning till behovet av att ökad kompetensutveckling är nödvändig inom det svenska arbetslivet. Under de första tre åren av den sjuåriga programperioden för EU:s strukturfonder kommer satsningen på kompetensutveckling t.o.m. att omfatta mer än de aviserade 2,4 miljarderna. Fr.o.m. år 2003 har i den finansiella planen satsningen på kompetensutvecklingen dock reducerats något.

Vidare är det så att i åtgärden jobbrotation går 11 % av EU-medlen direkt till den arbetsgivare som anställer en arbetslös under den tid en eller flera anställda är under utbildning. Denna procentsats vidhålls under hela perioden.

Under den kommande programperioden har i regeringens förslag till samlat programdokument för det nya mål 3 alltså 54 % avsatts till kompetensutveckling och företag under de första tre åren och därefter 47 % vilket ska jämföras med den nuvarande programperioden där en tredjedel av medlen för mål 3 och mål 4 går till kompetensutveckling. Det är alltså en tydlig ökning av satsningen på kompetensutveckling inför nästa programperiod. Halvtidsutvärderingen som sker samtidigt i alla strukturfonder och medlemsstater innebär också att en omfördelning kan ske mellan insatsområdena.

Mål 3 med dess möjligheter till aktiva partnerskap har stora förutsättningar att kombinera arbetsmarknadens behov av kompetens och kunnig arbetskraft med anställdas och arbetslösas behov av meningsfull och målmedveten kompetensutveckling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.