Ökad hjälp till katastrofdrabbade i Nagorno-Karabach
Skriftlig fråga 2023/24:58 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-29
- Överlämnad
- 2023-10-02
- Anmäld
- 2023-10-03
- Svarsdatum
- 2023-10-11
- Sista svarsdatum
- 2023-10-11
- Besvarad
- 2023-10-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Den 19 september inledde Azerbajdzjan en storskalig offensiv mot Nagorno-Karabach. Den kom efter en över nio månader blockad av Latjinkorridoren, som varit den enda förbindelsen mellan den armeniskbefolkade regionen och Armenien. Redan innan det azerbajdzjanska anfallet talades det om en begynnande svältkatastrof där varken mat, mediciner eller bränsle finns i Nagorno-Karabach. De facto-armén i Nagorno-Karabach tvingades efter 24 timmar av intensiva strider lägga ned vapnen. Detta sker samtidigt som ryska ”fredsbevarande” trupper står bredvid utan att agera. Presidenten i Nagorno-Karabach har tvingats av Azerbajdzjan att upplösa republiken som från och med 1 januari 2024 kommer att sluta existera.
Den armeniska regeringen meddelar att fler än 60 000 av Nagorno-Karabachs armeniska invånare flytt regionen, och de närmsta dagarna väntas fler komma.
Många av de som lyckats ta sig igenom alla kontroller och in i Armenien lider fruktansvärt. Många behöver läkarvård och mediciner, men även grundläggande behov som mat, vatten, kläder och tak över huvudet behöver tillgodoses. Till råga på allt detta närmar sig nu en vinter som kommer att innebära att människorna också måste ha tillgång till värme.
Sida tog snabbt beslut om att ge ett stöd på 15 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommittén (ICRC) för att möta människors akuta behov bland annat med sjuktransporter, mat och kontantbidrag för att kunna köpa det nödvändigaste. Stödet och det snabba beslutet om att ge det välkomnas. Men tyvärr räcker det inte långt.
Området ligger inom det östliga partnerskapet och måste ses som prioriterat område ur ett svenskt biståndsperspektiv. Sverige har lång erfarenhet av akut hjälpbistånd och skulle kunna göra stor nytta med förhållandevis små medel. Sverige skulle kunna bidra med sjukvård, tält och annan nödutrustning. Sverige skulle också kunna utöva påtryckningar inom FN-systemet för att via UNHCR och Unicef (inte minst då många av de drabbade är barn) utöka hjälpinsatserna.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
Avser statsrådet att ta initiativ för att utöka hjälpinsatserna till flyktingarna från Nagorno-Karabach och på vilket sätt och i vilken omfattning i så fall?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:58 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2023/24:58 av Björn Söder (SD) Ökad hjälp till katastrofdrabbade i Nagorno-Karabach
Björn Söder har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att utöka hjälpinsatserna till flyktingarna från Nagorno-Karabach och i så fall på vilket sätt och i vilken omfattning.
Sverige via UD allokerar 15 MSEK till UNHCR:s respons i Armenien. UNHCR är inom ramen för sitt uppdrag samordnande för FN-responsen och bedöms ha förmåga att effektivt stödja armeniska myndigheter att möta de snabbt växande behoven.
Sverige har därtill genom Sida gjort en extra allokering till Internationella Rödakorskommittén (ICRC) om 15 miljoner kronor till organisationens humanitära insatser i Armenien och Nagorno-Karabach. Sida har även beredskap för ytterligare finansiering vid behov och är i dialog med partnerorganisationer.
Regeringen står bakom HR/VP Borrells fördömande av Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach och beklagar den död, den akuta massflykt och det utbredda lidande som eskaleringen orsakat etniska armenier i området. Azerbajdzjan bär ansvar för den nu rådande humanitära situationen. Regeringen följer noggrant den fortsatta utvecklingen i regionen och situationen för de armenier från Nagorno-Karabach som anlänt till Armenien.
Redan innan den militära operationen var den humanitära situationen i Nagorno-Karabach svår, då Azerbajdzjan stoppat leveranser av livsmedel och mediciner sedan i mitten av juni. Regeringen har här varit tydlig i sin kommunikation: Azerbajdzjan måste tillåta omedelbart och obehindrat humanitärt tillträde till befolkningen i Nagorno-Karabach, inklusive genom att återupprätta fri rörlighet i Latjinkorridoren enligt den Internationella domstolens bindande beslut i februari och juli 2023. Azerbajdzjan bär ansvaret för att säkerställa rättigheter och säkerhet för etniska armenier i området, inklusive deras rätt att bo kvar i sina hem utan att utsättas för hot, våld eller diskriminering. Azerbajdzjan måste ge trovärdiga garantier och omedelbart engagera sig i förtroendeskapande åtgärder med Karabacharmenierna.
De humanitära behoven i Armenien är omfattande efter att mer än 100 000 Karabacharmenier flytt från Nagorno-Karabach till Armenien. Många av de som flytt är i behov av akuta humanitära insatser.
Regeringens fokus ligger på att fortsätta och förstärka vårt stöd till Armeniens demokratiskt valda regering, samt att verka genom EU för ett fortsatt politiskt tryck på Azerbajdzjan att upprätthålla rättigheter och säkerhet för etniska armenier i landet.
Stockholm den 11 oktober 2023
Johan Forssell
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.