Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ojämställd arbetsskadeersättning

Skriftlig fråga 2003/04:1343 av Linander, Johan (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-06-16
Inlämnad
2004-06-16
Besvarad
2004-06-30
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 juni

Fråga 2003/04:1343

 av Johan Linander (c) till statsrådet Hans Karlsson om ojämställd arbetsskadeersättning

Två forskare vid Arbetslivsinstitutet har analyserat arbetsskadestatistiken från 2001 och upptäckt att kvinnor behandlas sämre efter anmäld skada eller sjukdom som orsakats av arbetet än män.

Av de som ansökte om livskaderänta fick två tredjedelar av kvinnorna avslag medan endast hälften av männen fick avslag. Könsskillnaderna kan inte heller enligt forskarna förklaras med att männen råkar ut för allvarligare olyckor än kvinnorna. Utöver könsskillnaderna så upptäcktes även stora regionala variationer på hur försäkringskassorna beviljar kompensation.

Det är inte acceptabelt med varken könsdiskriminering eller omotiverade regionala skillnader i arbetsskadeersättningen. Enhetliga regler måste också tolkas lika för både män och kvinnor och i hela landet.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga följande:

Vilka åtgärder är arbetslivsministern beredd att vidta för att arbetsskadeersättningen ska bedömas på samma sätt för både män och kvinnor och i olika delar av landet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1343 besvarad av Hans Karlsson

den 30 juni

Svar på fråga 2003/04:1343 om ojämställd arbetsskadeersättning

Statsrådet Hans Karlsson

Johan Linander har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att arbetsskadeersättningen ska bedömas på samma sätt för både män och kvinnor och i olika delar av landet.

I regeringens proposition (2001/02:81) om en mildare bevisregel inom arbetsskadeförsäkringen hänvisades bland annat till de skillnader som föreligger vid bedömningen av kvinnors och mäns arbetsskadeärenden.

Bevisregeln hade skärpts den 1 juli 1993. Effekten blev i första hand att andelen godkända skador från muskler och skelett minskade. Kvinnorna är överrepresenterade bland belastningsskadorna. Männen anmäler i betydligt större utsträckning arbetsolyckor.

Ett av syftena med att åter mildra beviskraven var att få till stånd en rättvisare bedömning av kvinnors skadefall. Regeringen har gett RFV i uppdrag att följa utfallet av den nya lagstiftningen och då särskilt utvärdera utfallet för kvinnor och män. Ännu har relativt få ärenden prövats enligt de nya reglerna och det går inte att uttala sig om lagändringen fått förväntad effekt i detta avseende.

Sannolikt förekommer det också på detta område @ liksom på många andra @ skillnader i bedömningar som bygger på invanda föreställningar om kvinnor och män. Det är mycket viktigt att sådana omotiverade skillnader synliggörs och diskuteras. Det uppföljningssystem som RFV nu utvecklar bör få betydelse även i detta sammanhang.

Jag delar Johan Linanders uppfattning att frekvensen godkända skador varierar för mycket i olika delar av landet. I viss utsträckning förklaras detta av att näringslivet ser olika ut. Skillnaderna är dock för stora.

Regeringen har gett RFV i uppdrag att analysera orsakerna till att ärenden bedöms olika och vidta åtgärder för att komma till rätta med detta. RFV har i en rapport angett att kvaliteten i beslutsunderlagen till viss del förklarar skillnaderna. Kvaliteten är bättre vid de försäkringskassor där man koncentrerat handläggningen till ett fåtal enheter. RFV konstaterar vidare att försäkringsläkarnas bedömningar är olika.

Jag vet att RFV och försäkringskassorna arbetar för att öka kvaliteten och likformigheten. Bland annat skapar man nätverk mellan handläggare på olika försäkringskassor för att diskutera svårbedömda ärenden och anordnar utbildningar och konsensuskonferenser för försäkringsläkare.

Jag anser att det i första hand ligger på socialförsäkringsadministrationen att vidta åtgärder för att åstadkomma en bättre likformighet. Regeringens förslag om att tillskapa en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration bör underlätta detta arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.