Ojämlika löner
Skriftlig fråga 2012/13:624 av Oskarsson, Christina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-06-26
- Inlämnad
- 2013-06-26
- Besvarad
- 2013-07-01
- Besvarad
- 2013-07-10
- Svar anmält
- 2013-08-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 juni
Fråga
2012/13:624 Ojämlika löner
av Christina Oskarsson (S)
till statsrådet Maria Arnholm (FP)
Nyligen presenterade Medlingsinstitutet sin officiella lönestatistik för 2012, vilket refererats i TCO-tidningen. År 2012 tjänade kvinnor i snitt 13,9 procent mindre än män. De mest jämställda lönerna finns inom staten, där kvinnor i snitt tjänar 8,9 procent mindre än män. Mindre jämställt är det i landstingen, där kvinnor endast har 75 procent av mäns lön.
När de lönepåverkande faktorerna yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor vägs in visar statistiken att kvinnor i snitt tjänar 6,1 procent mindre än män, den så kallade oförklarade löneskillnaden. Det är en ökning med 0,2 procentenheter från föregående år, någonting som MI förklarar till stor del beror på ökade löneskillnader bland privatanställda tjänstemän. Genomsnittslönen förra året var 29 800 kronor. Högst lön hade män i landsting, med en genomsnittslön på 39 800 kronor. Lägst lön hade kvinnliga arbetare i privat sektor, som i genomsnitt tjänade 23 500 kronor.
Genom vilka initiativ vill statsrådet bidra till att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor, inte minst då den så kallade oförklarade löneskillnaden?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:624 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
Svar på fråga
2012/13:624 Ojämlika löner
Statsrådet Maria Arnholm
Christina Oskarsson har frågat mig genom vilka initiativ jag vill bidra till att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor, inte minst den så kallade oförklarade löneskillnaden.
Jag håller med Christina Oskarsson att det är allvarligt att löneskillnaderna inte minskar mer än ytterst marginellt. Grunden för ett jämställt samhälle är att kvinnor och män möter samma möjligheter att komma in, stanna kvar och utvecklas i arbetslivet, och att förena arbete och familj. Lika lön för lika eller likvärdigt arbete och kvinnors och mäns lika möjlighet till karriär är därför centralt.
Lönebildningen är ett ansvar för arbetsmarknadens parter, men regeringen kan bidra med andra insatser för att främja jämlika löner. I oktober 2011 beslutade regeringen att tillsätta en delegation för jämställdhet i arbetslivet som delvis består av ledamöter från arbetsmarknadens parter. Uppdraget är att utreda och lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet och minska lönegapet. Jag följer delegationens arbete med stort intresse och ser fram emot att ta del av dess förslag när den slutredovisar sitt arbete i oktober 2014. Regeringen har också gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att under 2013 och 2014 skärpa tillsynen över arbetsgivarnas arbete med lönekartläggningar, eftersom lönekartläggningar är ett viktigt verktyg för att bekämpa löneskillnader mellan kvinnor och män.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.