Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ogräsmedel

Skriftlig fråga 2001/02:1153 av Lindvall, Gudrun (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-08
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-05-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 maj

Fråga 2001/02:1153

 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksminister Margareta Winberg om ogräsmedel

Världens grodor är illa ute. En femtedel av alla grodarter är i dag utrotningshotade. Populationerna av de andra är i minskande. Av Sveriges 13 groddjursarter är nio hotade, flera av dessa inom hela Europa. Orsakerna kan vara flera, bl.a. klimatförändringar, våtmarksutdikningar och spridning av bekämpningsmedel i jordbruket.

Nu visar en ny studie från USA att låga halter av atrazin, huvudsubstansen i världens vanligaste ogräsutrotningsmedel, påverkar grodor att byta kön, vilket omöjliggör framtida reproduktion.

Atrazin är det mest använda ogräspreparatet i USA för besprutning av bl.a. majs- och sojabönsodlingar. Preparatet är också mycket vanligt i övriga världen @ det har använts i 80 länder under 40 år. I Sverige förbjöds atrazin 1989, men eftersom det inte bryts ned återfinns resthalter i mark och vatten. Minst 84 av Sveriges dricksvattentäkter är förorenade av numera förbjudna ogräsmedel, bl.a. totalutrotningsmedlet Totex, där atrazin ingick.

Trots farligheten finns risk att atrazin kan bli tillåtet i Sverige @ om EU får bestämma. Ämnet är ett av de som kan hamna på vad som kallas EU:s positiva lista @ den lista med ämnen som ska vara tillåtna i hela unionen. De nya bevisen ökar behovet av ett förbud mot ämnen som atrazin.

Jag vill fråga ministern:

På vilket sätt kommer dessa nya rön att användas för att förhindra att atrazin åter blir tillåtet i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1153 besvarad av jordbruksminister Lena Sommestad

den 16 maj

Svar på fråga 2001/02:1153 om ogräsmedel

Statsrådet Lena Sommestad

Gudrun Lindvall har frågat jordbruksminister Margareta Winberg på vilket sätt de nya rönen om atrazin kommer att användas för att förhindra att ämnet åter blir tillåtet i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Direktivet om växtskyddsmedel 91/414/EEC, som avser bekämpningsmedel inom jordbruket och trädgårdsnäringen, utgör ett gemensamt regelverk för introduktion av växtskyddsmedel på marknaden. Systemet är uppbyggt på så sätt att gemenskapen, via kommissionen, bedömer vilka aktiva substanser som kan anses vara acceptabla med hänsyn till miljö och hälsa. Enligt direktivet ska en s.k. positivlista med de godkända substanserna upprättas som en bilaga till direktivet. Varje medlemsstat prövar sedan godkännandet av produkter som innehåller dessa ämnen.

Bekämpningsmedel är kemikalier som är framtagna för att ha giftverkan mot djur och växter. De sprids avsiktligt i miljön och vi hittar dem också på platser där de inte ska finnas bl.a. i grundvatten och ytvatten. Föroreningar av grundvatten utgör ett särskilt problem eftersom nedbrytningen är mycket begränsad. Grundvatten är dessutom i de flesta länder en betydande källa till dricksvattenförsörjningen. Att vi i Sverige fortfarande hittar rester av ogräsmedlet atrazin i grundvatten, trots att ämnet varit förbjudet sedan mer än tio år, är ett tydligt tecken på att långlivade ämnen inte ska användas som bekämpningsmedel.

Att godkänna ämnen med miljöfarliga egenskaper, t.ex. ämnen som är bioackumulerande eller hormonstörande ligger inte i linje med gemenskapens kemikaliepolitik och de rådsslutsatser som antogs i juni 2001.

De nya studierna från USA @ som visar att atrazin påverkar grodor att byta kön vilket omöjliggör framtida reproduktion @ stärker Sveriges och andra medlemsländers ställningstagande i atrazinfrågan. Atrazin är inte acceptabelt med hänsyn till miljö och hälsa och ska därför inte godkännas för att sättas upp på positivlistan.

Kommissionen har inte heller lagt fram något förslag om att atrazin ska sättas upp på listan. Frågan diskuteras nu på vetenskaplig nivå där Sverige får stöd i frågan från medlemsländer som själva har nationella förbud.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.