Ogiltiga sedlar och växlingskontor
Skriftlig fråga 2012/13:404 av Jakobsson, Leif (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-03-15
- Anmäld
- 2013-03-19
- Besvarad
- 2013-03-27
- Svar anmält
- 2013-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 mars
Fråga
2012/13:404 Ogiltiga sedlar och växlingskontor
av Leif Jakobsson (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
I dag finns det två giltiga versioner av 50- och 1 000-kronorssedlarna. Efter den 31 december 2013 kan man inte längre betala med de äldre versionerna av 50- och 1 000-kronorssedlarna, som saknar folieband. Den som har sådana sedlar kvar efter den 31 december 2013 har möjlighet att lösa in dem till och med den 28 februari 2014. Det finns även sedlar i valörerna 500 kronor, 100 kronor och 20 kronor som blev ogiltiga efter den 31 december 2005, och även dessa kan lösas in till och med den 28 februari 2014.
Den 15 mars 2009 infördes en ny penningtvättslag i Sverige som ska förhindra att bland annat banker används för penningtvätt och terrorismfinansiering. Lagen innebär att man måste legitimera sig när man vill utföra sina bankärenden, till exempel när man vill öppna ett konto eller göra en transaktion. Vid insättningar kan banken även komma att ställa några ytterligare frågor om varifrån pengarna kommer.
Enligt uppgift finns det stor risk för att växlingskontor och så kallade hawalabanker kan utnyttjas för penningtvätt genom att ogiltiga sedlar växlas till annan valuta. De ogiltiga sedlarna kan sedan lösas in i de vanliga bankerna. Hos dessa penninginstitut finns inga legitimationskrav, och inga frågor ställs om varifrån pengarna kommer.
Genom vilken lagstiftning och andra åtgärder avser justitieministern att förhindra att den stora inlösen av ogiltiga sedlar som kommer att ske inte blir del av en jättelik penningtvätt?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:404 besvarad av Statsrådet Peter Norman
Svar på fråga
2012/13:404 Ogiltiga sedlar och växlingskontor
Statsrådet Peter Norman
Leif Jakobsson har frågat justitieminister Beatrice Ask genom vilken lagstiftning och andra åtgärder ministern avser att förhindra att den stora inlösen av ogiltiga sedlar som kommer att ske, inte blir del av en jättelik penningtvätt.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Enligt lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism framgår att ett antal verksamhetsutövare är skyldiga att vidta åtgärder för kundkännedom, kontrollera identiteten på den verkliga huvudmannen samt inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art. Bland dessa verksamhetsutövare återfinns bland annat växlingskontoren. I den mån växlingskontor endast hanterar kontanter är de föremål för kraven som följer av lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Sådan verksamhet kräver anmälan till Finansinspektionen. I annat fall är lagen (2010:75) om betaltjänster tillämplig. För att ägna sig åt tillhandahållande av betaltjänster krävs i enlighet med betaltjänstlagen tillstånd av Finansinspektionen. Myndigheten utövar tillsyn över att bestämmelserna i betaltjänstlagen följs, liksom att skyldigheterna som följer av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism uppfylls. Finansinspektionen tillämpar en riskbaserad ansats för sin tillsyn, vilket bland annat innebär att myndigheten nära följer utveckling och händelser som kan medföra förhöjda risker och anpassar sin tillsyn i enlighet med dessa.
Jag följer den fortsatta utvecklingen noga.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.