Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

officiella språk inom den europeiska unionen

Skriftlig fråga 2000/01:768 av Hjertén, Lars (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-21
Besvarad
2001-03-05
Anmäld
2001-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 februari

Fråga 2000/01:768

 av Lars Hjertén (m) till statsminister Göran Persson om officiella språk inom den europeiska unionen

Under det europeiska språkåret kan det konstateras att de många språken som talas i Europa utgör en stor rikedom historiskt och kulturellt. Unionen har också velat ta vara på detta genom att man i det europeiska parlamentet talar sitt eget språk, vilket tolkas till övriga språk.

Vid större sammankomster där Sverige är värd under den tid vårt land står som ordförande, reduceras språken till engelska, som i sin tur tolkas till franska. Däremot sker ingen tolkning till tyska, trots att det finns starka skäl för att detta borde ske. Med EU-länderna Tyskland och Österrike är tyska det språk som har den största utbredningen inom EU. Inför utvidgningen österut spelar dessutom Tyskland en avgörande roll såväl politiskt som genom sitt geografiska läge.

En negativ följd av att tyska språket inte förekommer vid ett antal viktiga möten under det svenska ordförandeskapet har blivit att officiella tyska representanter har uteblivit.

Min fråga till statsministern blir därför:

Vilka initiativ avser statsministern vidta under det svenska ordförandeskapet för att ge tyska språket en starkare ställning inom den europeiska unionen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:768 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 2 mars

Svar på fråga 2000/01:768 om officiella språk inom den europeiska unionen

Utrikesminister Anna Lindh

Lars Hjertén har frågat statsministern vilka initiativ han avser att vidta under det svenska ordförandeskapet för att ge tyska språket en starkare ställning inom den europeiska unionen. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Alla medlemsländers officiella språk är också EU:s språk. En vanlig medborgare ska kunna skriva till EU-institutionerna och få svar på sitt språk. Demokratiskt valda politiker ska inte kunna uteslutas på grund av bristande språkkunskaper. Vid ministermöten inom EU och flertalet möten på tjänstemannanivå sker omfattande tolkning. Tyska språket är mycket starkt tillgodosett vid dessa tillfällen.

Det Lars Hjertén hänvisar till är informella möten som äger rum i Sverige. För dessa finns inga regler. Ordförandeskapet måste självt besluta och i stor utsträckning betala för vilka språk som ska användas. Det förekommer att man har ett begränsat antal arbetsspråk för att inte mötenas informella karaktär ska gå förlorad. Ofta sätter också lokalerna och utrymmet för tolkkabiner gränser för hur många språk man kan tolka till. Utgångspunkten vid fastställande av tolkregimer är att alla deltagare i ett möte måste kunna förstå vad som sägs och kunna göra sig förstådda. Det faktiska behovet av tolkning bör således vara avgörande och inte nationell prestige.

Regeringen har ansträngt sig för att undvika stridigheter i denna fråga under det svenska ordförandeskapet. Vid de möten som arrangerats i Sverige har etablerad praxis följts. När det gäller informella ministermöten följer Sverige en generös linje som innebär att vid de informella ministermöten som hittills har genomförts har tolkning till och från alla de 11 officiella språken erbjudits. Tyskland har dock ökat kraven på tolkning och krävt tysk tolkning även vid tjänstemannamöten. Jag beklagar att tyska representanter valt att utebli från vissa möten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.