offentligt biträde för barn

Skriftlig fråga 2001/02:1221 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-23
Anmäld
2002-05-28
Besvarad
2002-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 maj

Fråga 2001/02:1221

av Carina Hägg (s) till justitieminister Thomas Bodström om offentligt biträde för barn

Till rättshjälpsbiträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den rättssökande själv föreslagit någon som lämplig ska denne förordnas om det inte medför ökade kostnader eller i övrigt finns särskilda skäl emot detta. Någon kompetens om hur barn fungerar krävs däremot inte för att komma i fråga som offentligt biträde för ett barn. Vederbörande ska vara lämplig för uppdraget men då det inte finns skrivet om att i begreppet bör ingå barnkompetens så kan inte detta hävdas. I dag är vi medvetna om behovet av barnkompetens i mål som berör barn och följdriktigt bör detta också avspegla sig i de lagrum som reglerar förordnande av offentligt biträde för barn. En sådan förändring i lagen skulle också stimulera till behövlig kompetenshöjning i mål med barn inblandade.

Min fråga till justitieminister Thomas Bodström är om man vidtagit någon åtgärd för att barnkompetens ska bli ett extra krav för att, som offentligt biträde, få företräda barn.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1221 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 29 maj

Svar på fråga 2001/02:1221 om offentligt biträde för barn

Justitieminister Thomas Bodström

Carina Hägg har frågat mig om det har vidtagits någon åtgärd för att införa extra krav på barnkompetens för offentliga biträden för barn.

Självfallet ska ett offentligt biträde som förordnas för ett barn ha breda kunskaper om hur barn fungerar i allmänhet och ett engagemang för det barn som han eller hon företräder.

Som offentligt biträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. När t.ex. länsrätten i ett mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga förordnar ett offentligt biträde för ett barn, sker urvalet ur en relativt snäv personkrets. De som kan komma i fråga är personer som har en bred erfarenhet av och engagemang för den aktuella typen av mål, ett väl utvecklat barnperspektiv och ett gott omdöme. Således innebär det lämplighetskrav som redan finns att det är personer som besitter barnkompetens som i praktiken blir förordnade som offentliga biträden i mål och ärenden där barn är inblandade.

Naturligtvis finns det för alla som arbetar med dessa frågor inom rättsväsendet behov av att fördjupa sina kunskaper om barns särskilda behov. Detta är ett ständigt pågående arbete såväl inom advokatkåren som inom domstolsväsendet. Bl.a. håller Domstolsverket kontinuerligt utbildningar i mål och ärenden som rör barn. Ett annat exempel är Brottsoffermyndighetens utbildningsinsatser för dem som kan komma att utses till särskild företrädare för barn enligt den nya lag som trädde i kraft den 1 januari 2000.

Mot denna bakgrund anser jag inte att det finns skäl att vidta några åtgärder för att göra förändringar i lagstiftningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.