offentlighetsregler inom EU
Skriftlig fråga 1999/2000:1262 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-01
- Besvarad
- 2000-08-16
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 juli
Fråga 1999/2000:1262
av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Britta Lejon om offentlighetsregler inom EUTorsdagen den 27 juli tar Coreper ett beslut om sekretessregler för EU:s säkerhetspolitik, militära samarbete samt den civila krishanteringen. Då stats- och regeringscheferna inom EU diskuterade denna fråga på toppmötet i Feira så kom man fram till en önskan om mer öppenhet inom försvarspolitiken.
Det nya förslaget är ett avsteg mot de principer man enats om 1998 vad gäller allmänhetens rätt till information. Enligt dessa regler ska varje inkommet dokument prövas mot regelverket för offentlighet. Förslaget innebär bl.a. att man inte ens kommer att sekretesspröva inkomna dokument eller ens diarieföra dem. Förslaget liknar till stor del de regler som finns inom Nato vad gäller tillgång till dokument och prövning av dessa.
I Coreper röstade Holland, Sverige och Finland nej till förslaget vilket innebär att en majoritet av medlemsstaterna har beslutat sig för de nya reglerna. Dessa regler är ett steg tillbaka från de i dag existerande reglerna och kommer samtidigt som man inom EU håller på att utarbeta regelverket för vad som ska anses vara offentligt och inte.
Fråga:
På vilket sätt avser ministern att i ministerrådet verka för att de redan beslutade reglerna även efterföljs på områdena EU:s säkerhetspolitik, civil krishantering och det militära samarbetet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1262 besvarad av statsrådet Britta Lejon
den 16 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1262 om offentlighetsregler inom EU
Statsrådet Britta Lejon
Yvonne Ruwaida har, med anledning av ett förslag till beslut i rådet om ändring i de nuvarande reglerna om allmänhetens tillgång till rådets handlingar, frågat mig på vilket sätt jag avser att i ministerrådet verka för att de tidigare beslutade reglerna om handlingsoffentlighet inom EU:s institutioner även efterföljs på områdena EU:s säkerhetspolitik, civil krishantering och det militära samarbetet.
Regeringen bedriver ett hårt och målmedvetet arbete för att reglerna om handlingsoffentlighet inom EU:s institutioner ska medföra en betydligt större handlingsoffentlighet än vad som följer av nuvarande regler. Öppenheten är en av de viktigaste beståndsdelarna i den svenska politiken för en modernisering av EU. Sverige röstade därför i Coreper nej till det aktuella förslaget. Sverige har även i rådet röstat mot beslutet att ändra de nuvarande reglerna. Sveriges ståndpunkt är att de aktuella kategorierna av handlingar kan ges tillräckligt skydd av klara och tydliga sekretessbestämmelser. Vidare har Sverige tillsammans med Danmark, Finland och Holland avgivit en förklaring, där Sverige motsätter sig att handlingar på grund av deras klassificering undandras tillämpningsområdet för de nuvarande reglerna. Denna förklaring kommer att bifogas rådets beslut.
Viktigt är också att ändringen endast är provisorisk, eftersom nuvarande regler om handlingsoffentlighet måste anpassas eller upphävas när den kommande rättsakten under artikel 255 i fördraget träder i kraft. Jag kommer därför att arbeta intensivt för att de handlingar som nu undandragits från tillämpningsområdet för de gällande reglerna ska omfattas av den kommande rättsakten. Detta arbete pågår redan, dels genom förhandlingar på arbetsgruppsnivå, dels genom diskussioner med de berörda institutionerna och de enskilda medlemsstaterna.
Jag har vidare lagt upp ett reseschema för tiden juni@november 2000 som omfattar möten med representanter för flertalet medlemsstater samt härutöver parlamentets talman, rådets generalsekretariat och kommissionen. Vid mötena kommer jag att kraftigt betona att Sverige inte kan acceptera att kategorier av handlingar undantas från tillämpningsområdet för EU:s regler om handlingsoffentlighet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

