offentliga biträden i asylärenden
Skriftlig fråga 1997/98:496 av Pohanka, Ragnhild (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-27
- Anmäld
- 1998-03-02
- Besvarad
- 1998-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
När det gäller uppdrag såsom offentligt biträde i asylansökningar så är det ofta så att de går till personer som inte själva är specialiserade på flyktingfrågor. Jag har varit i kontakt med ett antal advokater som länge sysslat med flyktingfrågor och rimligtvis är väl lämpade att utses till offentliga biträden.
Trots angivet förhållande så säger erfarenheten att dessa väl lämpade jurister/advokater inte får uppdrag annat än om de själva blivit föreslagna av den asylsökande. Detta upplever "flyktingadvokaterna" samt även den asylsökande såsom diskriminerande.
Angivet förhållande har kommit till efter det att SIV fick i uppdrag att utse offentliga biträden.
Med anledning av ovan har jag följande fråga till statsrådet:
Kommer angivet förhållande att kvarstå eller avser statsrådet att medverka till ett rättvist system som ger alla intresserade jurister/advokater samma möjlighet att få uppdrag som offentliga biträden?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:496 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Ragnhild Pohanka har frågat mig om jag avser att medverka till ett rättvist system som ger alla intresserade jurister/advokater samma möjlighet att få uppdrag som offentliga biträden. Enligt Ragnhild Pohanka är det ofta så att denna typ av uppdrag går till personer som inte är specialiserade på flyktingfrågor medan de som har sysslat med dessa frågor inte får uppdrag annat än om de själva blivit föreslagna av den asylsökande. Dessa förhållanden skulle ha kommit att gälla sedan Invandrarverket fått i uppdrag att utse offentliga biträden.
Enligt vad som uppgivits från Invandrarverket förordnas i första hand den person till offentligt biträde som den asylsökande själv föreslagit. Ibland är emellertid det geografiska avståndet mellan den asylsökande och det föreslagna biträdet så långt att det kan medföra avsevärt ökade kostnader för staten. I sådana fall förordnar Invandrarverket i stället en annan person. Det förekommer ytterst sällan att ett föreslaget offentligt biträde, inte förordnas på grund av att han eller hon skulle anses olämplig. Detta kan emellertid förekomma om den föreslagna personen saknar juridisk utbildning eller träning och därför inte kan förmodas klara av uppdraget på bästa sätt.
Om den asylsökande inte har något eget förslag väljer Invandrarverket ut det offentliga biträdet. Detta sker bland de advokater och andra jurister vars önskan om att få sådana uppdrag är känd för Invandrarverket. De flesta som förordnas är advokater och biträdande jurister på advokatfirmor. Dessa anses generellt vara kompetenta för sådana uppdrag. Även andra jurister kan förordnas. Det är då fråga om personer som är väl kända av Invandrarverket och som ofta föreslås av andra asylsökanden. Invandrarverket har försäkrat att någon värdering inte görs av vilka som skulle kunna vara bekväma för verket.
Under de senaste åren har antalet asylansökningar minskat och därmed även antalet uppdrag som offentligt biträde. Det är naturligtvis många som är intresserade av uppdragen. När dessa fördelas måste det avgörande urvalskriteriet vara vem som kan biträda den asylsökande på bästa sätt. Att det därvid skulle göras en orättvis bedömning, ger de uppgifter som inhämtats från Invandrarverket inget belägg för.
Jag vill i det här sammanhanget framhålla att frivilligorganisationerna kan spela en roll när det gäller att ge stöd och vägledning till en nyanländ asylsökande. Inte minst vid valet av offentligt biträde kan råd från initierade personer vara värdefulla.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.