Offentlig upphandling

Skriftlig fråga 2015/16:682 av Sten Bergheden (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-25
Överlämnad
2016-01-25
Anmäld
2016-01-26
Svarsdatum
2016-02-03
Sista svarsdatum
2016-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Enligt uppgifter från Svenskt Näringsliv finns det ett missnöje runt reglerna och utformningen av offentlig upphandling hos företagare. Det har lett till att en majoritet av företagen helt eller delvis slutat att medverka i offentliga upphandlingar på grund av otydliga kravställningar. Så många som sju av tio företag uppger att de inte längre deltar i upphandlingar på grund av kravställningarna.

Varje år upphandlar svenska myndigheter varor och tjänster till ett värde av ungefär 600 miljarder kronor. Det handlar med andra ord om betydande summor. Lagstiftningen har tyvärr inte hängt med i utvecklingen och en översyn vore därför välkommen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förenkla och effektivisera processen runt den offentliga upphandlingen?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:682 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Dnr Fi2016/00240

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:682 av Sten Bergheden (M) Offentlig upphandling

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förenkla och effektivisera processen runt den offentliga upphandlingen.

För den offentliga upphandlingen är det av avgörande betydelse att företagen är villiga att delta i anbudsgivningen. Konkurrensverket följer i sin statistikredovisning utvecklingen på upphandlingsområdet, bl.a. i vilken utsträckning företagen deltar.

Upphandlingslagstiftningen styrs i stor utsträckning av EU-direktiv som inte medger några ensidiga genomgripande förenklingar i den svenska lagstiftningen. De nya direktiven som antogs för ett år sedan och som vi håller på att genomföra innehåller en del värdefulla förenklingar, t.ex. väsentligt ökade möjligheter att förhandla om anbuden.

När det gäller reglerna som inte omfattas av direktiven – dvs. främst upphandlingar med ett värde som inte uppgår till direktivens tröskelvärden – avser regeringen, som aviserats i budgetpropositionen för 2016, att tillsätta en utredning med uppdrag att se över denna reglering. Syftet med översynen är inte bara att regleringen ska förenklas, utan även att analysera hur strategisk upphandling används bäst på de områden som inte omfattas av direktiven och föreslå nödvändiga bestämmelser. Därigenom kommer vi att få ett mer effektivt förfarande för dessa upphandlingar.

Jag vill också erinra om att Upphandlingsmyndigheten, som inledde sin verksamhet den 1 september förra året, har till uppgift bl.a. att underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandling. Vidare har myndigheten i en särskild satsning tillförts medel för projektet Tidig dialog som gäller de möjligheter som finns – inom ramen för upphandlingsregelverket – för den upphandlande myndigheten eller enheten att inför en upphandling ha kontakt med leverantörer så att myndigheten eller enheten får bättre kunskap om marknaden och vilka lösningar som marknaden erbjuder. Programmet har tillkommit för att bidra till utveckling av offentlig upphandling och stimulera till nya lösningar.

Stockholm den 3 februari 2016

Ardalan Shekarabi

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.