offentlig sektor och tillväxt
Skriftlig fråga 2000/01:161 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-01
- Anmäld
- 2000-11-07
- Besvarad
- 2000-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:161
av Sten Tolgfors (m) till finansminister Bosse Ringholm om offentlig sektor och tillväxtI en färsk doktorsavhandling konstaterar Åsa Hansson vid Lunds universitet att det finns ett samband mellan en stor offentlig sektor och en relativt sett svagare ekonomisk tillväxttakt.
I avhandlingen finns t.o.m. en exakt beräkning av sambandet som säger att om de offentliga utgifternas andel av BNP ökar med en procentenhet minskar den årliga ekonomiska tillväxten med 0,23 procentenheter.
Tidigare har t.ex. OECD lämnat rekommendationen att det vore gynnsamt för Sveriges tillväxt om den svenska offentliga sektorn minskades, men nu har även inhemska forskare kommit till samma slutsats.
Vad avser finansministern göra för att minska den offentliga sektorns storlek och därigenom öka ekonomins tillväxtförmåga?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:161 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 2000/01:161 om offentlig sektor och tillväxt
Finansminister Bosse Ringholm
Det är uppenbart att den offentliga sektorn påverkar tillväxten i ett land. Att enbart analysera det sambandet utifrån storleken av den offentliga sektorn i förhållande till BNP är emellertid alltför förenklat. Trots intensiva forskningsinsatser under en följd av år är fortfarande frågan om betydelsen av den offentliga sektorns storlek för tillväxten omdebatterad bland akademiska ekonomer. Åsa Hanssons bidrag är ett i raden bland många.
Den offentliga sektorn har flera syften. Ett viktigt syfte är att fördela inkomster och välfärd på ett rättvist sätt. Jag är övertygad om att tillväxt och rättvisa kan förenas och ömsesidigt förstärka varandra om skatter och offentliga utgifter utformas på ett bra sätt.
När det gäller den offentliga sektorns påverkan på ekonomin tror jag det är fruktbart att se på hur offentlig politik påverkar människors olika val i livet. Ett sådant val är exempelvis hur en kvinna och en man i en familj väljer att arbeta. Ett annat kan vara när vi väljer att gå i pension. Det är väsentligt att analysera hur skatter och olika typer av bidrag sammantaget skapar marginaleffekter som kan ha negativa effekter på arbetsutbudet. I budgetpropositionen för år 2001 föreslås skattesänkningar som minskar marginaleffekterna särskilt för låg- och medelinkomsttagare. Införandet av maxtaxan på daghemsavgifter minskar marginaleffekterna ytterligare för småbarnsföräldrar. De skattesänkningar som planeras kommande år minskar ytterligare marginaleffekterna och stärker därmed tillväxten. Det nya pensionssystemet har också inbyggt i sig mekanismer som stimulerar arbete och tillväxt.
Allmänt sett vill jag hävda att ett väl utbyggt socialt skyddsnät ökar människors vilja och förmåga att anpassa sig till förändringar. Detta har stor betydelse i en internationaliserad ekonomi med en allt snabbare strukturomvandling.
En annan viktig aspekt är inriktningen på de offentliga utgifterna. Rätt utformade satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur är positiva för ett lands ekonomiska utveckling. Därför föreslår regeringen också satsningar på dessa områden. Även familjepolitiken är viktig i sammanhanget. Bra familjepolitik gör det möjligt för kvinnor att arbeta utan att födelsetalen går ned. Det är viktigt för att stimulera tillväxten inför de demografiska förändringarna framöver.
Jag vill framhålla att de offentliga utgifternas andel av BNP har minskat kraftigt de senaste åren och kommer att fortsätta minska de närmaste åren enligt regeringens beräkningar. Även skatternas andel av BNP börjar sjunka i år och sjunker ytterligare nästa år.
Jag vill också understryka det faktum att vi i Sverige beskattar transfereringar till hushållen i högre grad än i många andra länder vilket gör att internationella jämförelser av skatter och avgifter i förhållande till BNP måste tolkas mycket försiktigt. Rensat för dessa effekter ligger den svenska skattekvoten närmare det europeiska genomsnittet än vad som vanligen anges. För en god ekonomisk tillväxt är inriktningen av den ekonomiska politiken betydligt viktigare än den absoluta storleken på den offentliga sektorn. Det visar de senaste årens ekonomiska politik baserad på sunda offentliga finanser och stabila priser kombinerad med strukturella reformer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.