Obligatoriska klimat- och sårbarhetsplaner
Skriftlig fråga 2009/10:991 av Svensson Smith, Karin (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-08-17
- Besvarad
- 2010-08-26
- Besvarad
- 2010-08-31
- Anmäld
- 2010-10-04
- Svar anmält
- 2010-10-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 augusti
Fråga
2009/10:991 Obligatoriska klimat- och sårbarhetsplaner
av Karin Svensson Smith (mp)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Många kommuner har inte insett allvaret i de kommande klimatförändringarna. Trots ökad sårbarhet fortsätter många kommuner att bevilja bygglov på tomter som riskerar att översvämmas. Kommunerna måste börja planera utifrån de kommande klimatförändringarna samtidigt som de arbetar för att minska klimatpåverkande utsläpp i kommunen. Miljöpartiet har därför förslag om att plan- och bygglagen skärps med krav på att kommunerna ska upprätta klimat- och sårbarhetsplaner.
Kommunala klimat- och sårbarhetsplaner ska ta ett helhetsgrepp om klimatfrågan, både genom att titta på förebyggande åtgärder för att minska riskerna vid kommande klimatförändringar och genom att minska sin egen klimatpåverkan. Att kombinera dessa två aspekter lämpar sig väl eftersom det till stor del handlar om samhällsplanering, där man till exempel i nybyggnation av bostäder både kan planera för minskad klimatpåverkan och minskad sårbarhet.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga:
Avser ministern att verka för att det blir obligatoriskt för kommuner att upprätta klimat- och sårbarhetsplaner?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:991 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
den 26 augusti
Svar på fråga
2009/10:991 Obligatoriska klimat- och sårbarhetsplaner
Miljöminister Andreas Carlgren
Karin Svensson Smith har frågat mig om jag tänker verka för att det ska bli obligatoriskt för kommuner att upprätta klimat- och hållbarhetsplaner.
Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i klimatarbetet, dels genom att bedriva planering för en minskad klimatpåverkan, dels genom möjligheten att ställa krav på klimatanpassning. Kraven för kommunens fysiska planering finns i plan- och bygglagen (1987:10). Genom den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2008 har tydliggjorts att planläggning och lokalisering ska ske med hänsyn till risker för olyckor, översvämningar och erosion. Länsstyrelsen har också getts en uttrycklig skyldighet att bevaka att så sker vid både översiktsplanering och detaljplaneläggning.
För att skärpa kraven ytterligare har regeringen i den nya plan- och bygglagen (2010:900) infört flera nya bestämmelser som förtydligar att hänsyn ska tas till miljö- och klimataspekter vid planläggning och annan prövning. Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011.
För det första införs bestämmelser med krav på hänsyn till miljö- och klimataspekter vid all kommunal planläggning. Förslaget innebär både ett krav på planläggning för en minskad klimatpåverkan och krav på planläggning för en anpassning till de klimatförändringar som redan sker. Även i ärenden om bygglov ska dessa hänsyn tas. Bestämmelserna innebär att kommunen i dessa ärenden ska väga klimataspekterna mot andra allmänna och enskilda intressen.
En annan nyhet är att kommunen, som förutsättning för bygglov, i detaljplanerna kommer att kunna ställa krav på skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.
Krav ställs även på att kommunen ska samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål samt planer och program som är av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Detta innebär bland annat att sambanden mellan översiktsplanen och regionala klimat- och energistrategier bör redovisas i planen.
Sammantaget anser jag att de nya bestämmelserna utgör en god grund för ett ökat hänsynstagande till klimataspekter på olika nivåer i den fysiska planeringen. För att ge kommunerna och länsstyrelserna stöd i arbetet med dessa frågor har regeringen gett Boverket i uppdrag att ta fram exempel och metoder för hur planering och byggande kan anpassas för att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Boverket har redovisat sådana metoder och exempel i rapporterna Bygg för morgondagens klimat (2009) och Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan (2009).
För att nå en mer transport- och energieffektiv samhällsbyggnad och därmed minska samhällets klimatpåverkan är det viktigt att den fysiska planeringen även samordnas bättre med infrastrukturplaneringen. I syfte att effektivisera planeringsprocessen för infrastruktur tillsatte regeringen i mars 2009 en parlamentarisk kommitté för att analysera planeringsprocessen för byggande av transportinfrastruktur. Utredningsarbetet omfattar även frågor om samordning med övrig fysisk planering enligt plan- och bygglagen. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2010.
Min uppfattning är att kommunerna redan i dag arbetar på ett föredömligt sätt med klimatfrågorna. De nya kraven i den nya plan- och bygglagen kommer att ytterligare stärka kommunerna i deras viktiga arbete med klimatanpassning och planering för minskad klimatpåverkan. Jag anser att det finns många fördelar med att hänsynstagande till klimataspekterna integreras i de befintliga planprocesserna och att kommunerna i sitt klimatarbete i första hand bör använda de instrument som den nya plan- och bygglagen erbjuder. En uppföljning av de nya bestämmelsernas tillämpning kommer att ske innan ställning tas till eventuella nya eller förändrade krav.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.