Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

obeställd e-postreklam

Skriftlig fråga 2001/02:998 av Eldensjö, Kjell (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-04-05
Inlämnad
2002-04-05
Besvarad
2002-04-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 april

Fråga 2001/02:998

 av Kjell Eldensjö (kd) till statsrådet Britta Lejon om obeställd e-postreklam

Den nuvarande lagen om e-postreklam enligt opt out-principen, som sedan den tillkom "hängt i luften" utan förankring i verkligheten, är naturligtvis inte tillfredsställande. Innehavare av e-postadresser har länge nog drabbats negativt.

Ur lagutskottets betänkande 2001/02:LU16 Konsumenträttsliga frågor, framgår att regeringen nu i EU-arbetet förordar en opt in-lösning för obeställd e-postreklam. Denna ändrade inställning borde rimligen leda till att regeringen snarast begär att riksdagen ska upphäva tidigare beslut om opt out-lösning och att regeringen återkommer med förslag om en opt in-lösning, i likhet med vad flera andra länder i Europa infört.

Min fråga till statsrådet är:

När avser regeringen lägga ett nytt lagförslag till riksdagen om obeställd e-postreklam?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:998 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 11 april

Svar på fråga 2001/02:998 om obeställd e-postreklam

Statsrådet Britta Lejon

Kjell Eldensjö har frågat mig när regeringen avser att lägga ett nytt lagförslag till riksdagen om obeställd e-postreklam.

Frågan om obeställd e-postreklam har under ett par års tid diskuterats livligt både här i Sverige och inom EU. I dag förekommer olika lösningar bland medlemsländerna. Enligt svensk marknadslagstiftning får en näringsidkare vid marknadsföring till en konsument bara använda telefax och automatiska uppringningsanordningar om samtycke givits (s.k. opt-in). Andra metoder för att på distans direkt kommunicera med konsumenter (t.ex. e-post) får användas om inte konsumenten uttryckligen motsatt sig detta (s.k. opt-out).

I juli år 2000 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv till Europaparlamentet och rådet om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk kommunikation. Förslaget är avsett att ersätta det nu gällande teledataskyddsdirektivet (97/66/EG) och innebär att alla medlemsländer ska ha regler som ställer krav på samtycke från mottagaren i fråga om obeställd e-postreklam, såvida det inte redan finns en etablerad kundrelation. Det innebär att det inte längre ska vara möjligt för medlemsländerna att välja mellan regler som kräver samtycke och regler som inte kräver samtycke.

Tele- och transportministerrådet beslutade om en gemensam ståndpunkt i december år 2001. Omröstning i parlamentet kommer att ske i mitten av maj i år.

Sverige har ställt sig positivt till kommissionens förslag om regler för krav på samtycke för obeställd e-postreklam. Betydelsen av att ha enhetliga regler inom gemenskapen och gentemot USA har haft stor inverkan för denna förändring av den svenska ståndpunkten.

Regeringen avvaktar hur vi ska gå vidare i frågan till dess förhandlingarna är slutförda på EU-nivå.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.